En helt vanlig dag…
Så där då, nu har jag sovit en skvätt och kommit upp pigg och glad för en ny dag. En helt vanlig onsdag är det väl och inget speciellt planerat alls. Bara det vanliga knoget och övning med kören ikväll. Världens disk väntar på att bli omhändertagen och det slår mig precis att det är en sån där dag när sopbilen kommer på besök och min soptunna står inte nere vid vägen där den ska vara om den ska bli tömd, utan här uppe dold under massvis med snö. Ingen mera bloggning nu alltså utan en snabb utryckning, innan det är försent. Och sen frukost.
Bara lite….
Det blir nog inte mycket till bloggning i dag heller. Vette sjutton hakar vart all tid tar vägen, just nu skulle jag behöva några extra timmar per dygn. Det är alldeles fullt upp hela tiden och när det lugnar ner sig en aning blir jag tvärtrött och vill bara sova. Får väl skriva några rader i alla fall, så ni ser att jag lever och mår. Min numera datoriserade mamma läser ju varje dag, så det gäller att sköta sig.
Här har det snöat ymnigt under stora delar av dagen och det blev åtskilliga centimeter till slut. Det är vackert som på ett vykort ute, men nu får det väl räcka ändå. Dags för takdropp och tödagar, eller hur!
En av våra bilar skulle besiktas i dag, fick då reda på av besiktningskillarna att skattemärken numera hör till historien Fr o m 2010 skickas inte längre något kontrollmärke ut, det hade jag missat totalt. Tyvärr skrotades inte fordonsskatten på samma gång, den finns fortfarande kvar.
Nej gott folk, nu är klockan 23.00 och jag ska raskt förpassa mig i horisontellt läge. Dags att “koxa pi skalln”, dvs sovtajm. Vi hörs säkert i morgon igen.
Trött….
Nu ska det inte dröja länge tills jag kryper ner i sängen. Upptäckte nyss att jag satt och sov framför tvn, så det är lika bra att låta kroppen få som den vill. Känner att jag inte kan fånga mina tankar och formulera dem, så idag blir det en kort kort bloggning, återkommer i morgon, förhoppningsvis pigg och glad.
God natt!
Tvåårsjubileum
Kors i all sin dar – jag glömde helt bort att jag hade tvåårs jubileum som bloggare den 6 februari. Det gick mig helt obemärkt förbi och kanske är det inte så mycket att fira precis, men jag vill i alla fall passa på att tacka min bloggmentor för att hon lurade in mig på den här banan.
Det har ju blivit några ord under de här åren och jag måste erkänna att jag gillar det, så jag håller nog på ett tag till. Säkert blir det lite uppehåll då och då, som det varit tidigare. Ibland hinner jag inte eller vill helt enkelt inte och då får det ju vara och ibland finns det hur mycket som helst att skriva. Sånt är livet!
Det blir inte alltid som man tänkt sig…
Konstiga tider! Igår var det bara några ynka minusgrader på dagen och så helt plötsligt är det – 20. Fram och tillbaka hela tiden. Kanske är det därför min kropp är i olag. Ryggen fortsätter att jäklas, men jag får vara nöjd ändå så länge det inte blir sämre. Fast det tar lite att gå med värk hela tiden. Värst är det ju på morgonen och kvällen, mitt på dagen blir det lite bättre. Det tar väl ett tag för gummkroppen att vakna och mjuka upp sig.
Igår skulle jag ut och vara så där kulturell igen, men det blev som det blev med den saken också. Operan sänds ju direkt via satellit och i Falun och Smedjebacken, som också hade utsändning fungerade det som det skulle, men inte i Vansbro. Tekniska problem uppstod så någon direktsänd opera från Metropolitan blev det inte, trots idoga försök att få till det. Under tiden publiken väntade hade vi allsång, någon berättade om operor mm. Vi fick gratis kaffe och minglade och stämningen var trots allt bra. I stället för “Simon Boccanegra” fick vi se “Othello” via dvd, så helt utan blev vi ju inte. Dessutom fick man välja på pengarna tillbaka, gå på Läderlappen i april eller se Simon Boccanegra vid ett senare tillfälle, då via en dvdinspelning som gjordes på annat håll av gårdagens föreställning. Trots allt hade vi det rätt trevligt, även om det var lite snopet och mest synd var det om dem som rest lite längre, jag hade ju rätt nära, så det spelar inte så stor roll. Synd om arrangörerna också, tur att de har flera lyckade arrangemang i ryggen så de inte ger upp. Ja, så kan det gå! Det är inte alltid det blir som man tänkt sig, men det kan ju bli bra ändå.
Idag ska jag väl också vara lite kulturell, fast då blir det folkmusik för hela slanten. Först till Folkmusikens hus i Rättvik för möte och sen spelning med kompisarna, det ser jag fram emot. Vi har alltid trevligt tillsammans, synd bara att tiden flyger iväg så fort.
Melodikrysset v 5.
Ännu en lördag med kryss, idag löst på tu man hand då vår tredje kamrat drog till Borlänge i stället för att kryssa. Tunn typ! Skämt åsido, det är klart att man måste kunna göra annat än att kryssa en lördag, men nog ska det vara bra starka skäl för att jag ska låta bli. Det förgyller min dag tycker jag, känns som om något fattas om jag inte kryssar. En styrelse som jag är med i brukar ofta ha lördagssammanträden och för det mesta just klockan tio, det gillar jag inte mycket, men att man ska lyssna på melodikrysset räcker inte riktigt till för att man ska kunna utebli från mötet. Då är det tur att man kan gå in i Sveriges radios arkiv och lyssna på krysset direkt när man kommer hem och så är dagen räddad!
Så här fick vi till lösningen denna vecka:
V1 Strömstedt, L1 Svansjön, L2 Rednex, L3 Mos, L4 Evert, L5 Tå, L6 Anders, L7 Ej, V8 Sven-Bertil, L9 En dag, L10 Linda, V11 Ögon, V12 Tända, V13 Nordman, L14 Mig
Lycka till!
Snart slut på den här veckan…
Ont i ryggen idag också och hostar och harklar, men det snöar i alla fall inte ute och jag tar mig säkert genom den här dagen också. När jag äntligen var klar med allt som skulle göras igår kväll, var jag så trött så jag nästan var medvetslös, har sovit som en klubbad oxe i natt. Det var skönt och välbehövligt.
Nu blir det blir till att plocka fram flaskan med echinagard och försöka mota iväg den begynnande förkylning som försöker få fäste i min kropp. Det borde jag gjort för länge sen, helst ska man börja så fort man känner minsta lilla om man ska kunna ”mota Olle i grind”, men jag gör ändå ett försök.
Jag tillhör ju dem som tror att man håller sig frisk genom att leva ett gott liv, när man är i balans fastnar inga bacillusker. Därför förstår jag att min kropp just nu välkomnar sjukdom, tempot har varit allt för högt nu ett tag och kroppen såväl som själen behöver lite vila. Dags att stanna upp en stund och vårda sig själv. Satsar lite tid på mig själv i morgon, först melodikrysset och lite senare ett nytt operabesök. Carmen gav blodad tand så nu blir det ett nytt försök på Meteropolitan. Känner inte till mycket om denna opera, men det blir spännande att se och höra.
Nu väntar frukostgröten! Det ska fyllas på av den varan också om man ska få någon energi i kroppen.
Oväder…
Snö, snö, snö – precis över allt och ännu har det inte slutat. Enligt prognoserna ska det komma lite under hela den här dagen också. Stök och bök för det med sig, man borde ha ett frontblad monterat på bilen för att ta sig fram. Ni kanske kan räkna ut hur det ser ut här, sambon är ute och gör väg åt alla andra och här hemma får vi pulsa. Inte många timmars sömn har han fått i natt och inte jag heller som kom allt för sent i säng och nyss hade somnat när han kom hem. Och nu bär det iväg igen.
Själv har jag roat mig med att nästan få ryggskott så här på morgonkröken, en olycka kommer sällan ensam som man brukar säga. Det vore ju tjänligt attt ställa till med det nu också, men sånt väljer man ju inte riktigt själv. Det blir till att ta det jäkligt lugnt under dagen och hoppas på det bästa. Men att leva på bara hoppet går väl inte heller, så jag har preparerat mig med diverse piller. Inget jag tycker om, men nöden har ingen lag. Fast jag vet att om det ska hjälpa måste jag egentligen skulle ta den där sorten som jag blev så dålig av sist och det lockar inte. Så jag väntar och hoppas på det bästa. Förkyld håller jag på att bli också, känner mig risig i största allmänhet. Ingen strålande inledning på den här dagen således, men jag får göra så gott jag kan. Kanske är det läge för en ”lukta tuggummidag” nu igen också, alltid gör det någon nytta. Man får ta till alla knep i såna här lägen. Bara att spotta i händerna och köra igång.
SJSK-dagen!
Full fart har det varit hela dagen, inte en sekund ledigt banne mig. Först nu har jag tid att kika lite på bloggen, men inte så mycket ork kvar att formulera mig. Låter er därför ta del av valda delar av något kul jag fick i min mail tidigare idag. Man har ju inte roligare än man gör sig! Tack kompis för ditt trevliga mail. Hoppas du har det bra på ditt nya jobb.
GRATTIS på SJSK-dagen!
Idag är det Skitsnygga Jävligt Smarta Kvinnors Internationella Dag så var snäll
och skicka detta meddelande till någon du tycker passar den beskrivningen. Var
bussig och skicka inte tillbaka det till mig eftersom jag redan har fått det från en
skitsnygg, jävligt smart kvinna!
Och kom ihåg mottot: ‘Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en
attraktiv och välbevarad kropp. Det handlar om att glida in sidlänges med en choklad-
kaka i ena handen, en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten,
skrikande "Vilken häftig resa"
Ha en underbar dag!
Inom varje äldre människa finns en yngre människa som undrar va fan som hände.
-Cora Harvey Armstrong-
Inom mig lever en mager kvinna som desperat vill kom ut. Jag brukar tysta ner henne med kakor.
(Okänd)
De svåraste åren är de mellan 10 och 70.
-Helen Hayes (vid 73 års ålder)
55 är när du äntligen fattar vad det handlar om - och din kropp börjar ge upp
-Caryn Leschen-
///Kram från en Skitsnygg Jävligt Smart Kvinna till en annan!!
2 februari 2010
Tisdag och bara strax under –10. Det går åt rätt håll! Änglarna har visst storstädning, under natten har det återigen kommit flera cm med snö. Men vi får vara glada ändå, hörde att det i Djurås/Mockfjärdstrakten på sina ställen kommit flera dm, tydligen väldigt ojämn fördelning.
Natten har varit orolig, dåligt med sömn. Inte vet jag hur jag blivit nu då, var jättetrött igår, nickade till när jag skulle lösa korsord, lika så när jag satte mig framför tvn. Kl. 21 gav jag upp och gick och la mig. 23.30 var jag vaken igen, pigg som en mört, men då kunde jag ju inte ge mig till att gå upp. Har sen tvinnat hela natten, slumrat en stund och snurrat en stund. 3.30 var det dags för mannens plogvända så då var jag uppe och kokade kaffe och fixade, tänkte nästan gå upp då, men tyckte det var väl tidigt. Så det blev en stunds snurrande i sängen igen och nu när det är dags att ta hand om den här dagen på allvar känner jag mig inte alls pigg. Huvudet spränger och jag känner mig halvförkyld i största allmänhet, förhoppningsvis blir det bättre när jag kommer igång ordentligt. Det brukar ju vara så mycket att göra så jag inte hinner känna efter riktigt och det är nog bra en dag som den här.
