Valborgsmässoafton.
En kväll när folk samlas för att ha trevligt och umgås, kanske höra när manskören sjunger in våren. Vår mycket lokala tradition är att tända brasan, som blir mindre och mindre för varje år. På håll ser vi byns brasa och fyrverkeri. Sen går vi in och äter ärtsoppa med varm punsch. Gott och trevligt likaväl som det är lugnt och skönt.
För många är den här kvällen ett helvete, likaså nyår och påsk då folk skjuter smällare och raketer i parti och minut. Hur många djurägare är det inte som lider med sina djur som mår så dåligt. Jag vet av egen erfarenhet hur maktlös man känner sig. Man kan klistra svarta sopsäckar för fönsterrutorna, lämna lyset på, spela klassisk musik mm mm. Ingen bra lösning finns – förutom den enklaste av dem alla – det enda raka: Förbjud smällare och raketer över huvud taget i Sverige. De ska inte få finnas alls. Varför ska man tvingas droga ner djuren för att människan ska få leka. Skänk pengarna du annars skulle slösat bort på raketer och smällare till välgörande ändamål – varför inte till Djurens vänner.
Mera vårtecken.
Idag serverar jag ytterligare en bild full av vår och skickar också med två tydliga vårtecken från Vårdguiden:
- Vinterkräksjuka och influensa finns inte längre med på tio-i-topp-listan
- Pollenprognoser – vår i luften
Livskraften spirar!
En av de saker jag tycker om med våren är känslan av att livet liksom övervinner döden. Här finns massor av döda ting, vissnade och förmultnade växtdelar mm som ligger som ett livlöst täcke över jorden.
Plötsligt trotsar livskraften det stela och döda och börjar enträget leta sig fram och upp mot ljuset. 
Det är lite som att det goda segrar över det onda. I naturen finns helt plötsligt en väldig organisation och propra små grupper av olika växter dyker upp. Till och med i mina rabatter ser det ganska prydligt ut till en början. Kommer vi en bit längre fram i årstiden har livskraften liksom slagit över, ogräset har tagit över hand och ett slags kaos har inträtt. Nästan som det blir slagsmål om vem som är störst, bäst och vackrast tills allt plötsligt dör ut igen.
Det påminner om det verkliga livet på mer än ett sätt. Krig och förintelse om vi inte kan hålla sams, bara de starkaste överlever.
Sound of music
Det har varit ett intensivt veckoslut, arbete och nöje har avlöst varandra i ett högt tempo. Visst har det hänt många roliga saker, men jag skulle inte orka ha det så här jämt. Ibland behöver man bara vara hemma och ta det lugnt. I alla fall var det slut i dosetten som det skulle nu i kväll, det var bra. Inget mera slarv på den fronten (den här veckan i alla fall).
Den stora finalen på veckan och helgen blev ett besök i på Ejendals arena i Leksand där ”Sound of music” spelades. Föreställningen startade 18 och höll sen på till straxt efter 21 med bara 20 minuters paus. Att man varit där i tre timmar märkte man inte, för det var en mycket bra föreställning. Pernilla Wahlgren som Maria var storartad. Jag har ju sett filmen ett antal gånger så den rullade liksom parallellt inuti huvudet och jag hade inga problem att stoppa in Pernilla i stället för Julie Andrews. Tommy Nilsson som Kapten von Trapp var väl också rätt ok, men på något sätt verkade han lite osäker. Hans rollfigur är ju till att börja med ganska stel, men Tommy blommar inte riktigt ut sen heller. Det märks faktiskt allra mest när han ska sjunga. Synd nog, och helt i onödan också för han har ju alla förutsättningar att göra rollen jättebra. Alla barnen är väldigt duktiga. Lilla Greta (Emma Arnberg) har dalaanknytning och jag känner hennes föräldrar så det är klart att jag kollar lite extra på henne. Hon skötte sig exemplariskt. Det är nog inte sista gången vi ser henne på en scen. Mest beundrar jag hur man med hjälp av scendekorer förflyttar oss emellan olika miljöer (klostret, huset, i bergen osv). Det måste ju vara nog så krångligt att få allt att fungera när de spelar på en och samma scen hela tiden och att sen få det att flyta på när man är ute på turné är väldigt skickligt. Det finns ganska många tomma platser så fler borde ha tagit chansen att komma dit tycker jag. Det är ju toppen att vi kan få såna här evenemang på så nära håll.
I morgon börjar en ny arbetsvecka, den blir ju lite kortare än vanligt och jag känner att det kan vara skönt.
Dagen som gått…..
Dags att summera ännu en dag i mitt liv. Det har varit en ganska skön dag idag som till största delen har bestått av umgänge med goda vänner. En del av dagen ägnades åt låtkurs med Sven Roos, melodikrysset fick alltså än en gång stå tillbaka, får ta skadan igen via webbradion även den här veckan. Sven är en duktig spelman som kan leverera låtar i direkt tradition av Tillmännen från Floda. Bl a lärde vi oss några Tillman-varianten av olika polskor. Det skiljer väl inte så mycket från orginalen, men blir en häftig känsla när man prickar rätt. Det är bra att kunna noter, men inte går det upp mot att lära låtar direkt från en spelman. Spelmanslag och alla enskilda spelmän är riktiga kulturspridare!
En del arbete har naturligtvis utförts under dagen och så har det ätits en hel del. Säsongens första grillning har också ägt rum. TIllsammans med några kompisar grillades marinerad fläskfilé som sen intogs med potatisgratäng, haloumiost, grönsallad och bearnaisesås. Efterrätten bestod av fikon i konjak och vispad grädde. Försvinnande gott! Avslutningen blev en promenad hem i den mörka natten. Man sover så gott när man får lite frisk luft i lungorna.
Nu säger jag godnatt och på återhörande i morgon.
KLOKHETER….
Några kloka ord på vägen:
· Optimisten ser en möjlighet i varje problem. Pessimisten ser ett problem i varje möjlighet. Okänt ursprung
· En optimist är en kvinna som anser fettlager vara kurvor. François Hardy
· Allt är möjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid. Okänt ursprung
· Gör er inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Matteus 6.34
· Otimisten har lika ofta fel som pessimisten, men han har mycket roligare. Okänt ursprung
· Inget varar för evigt – inte ens våra bekymmer. A.G
Det fanns ett viktigt jobb som måste göras och ALLA var säker på att NÅGON skulle göra det. VEMSOMHELST kunde ha gjort det, men INGEN gjorde det. NÅGON blev arg eftersom det var ALLAs jobb. ALLA trodde att VEMSOMHELST skulle göra det, men INGEN gjorde det. Det hela slutade med att ALLA skyllde på NÅGON när INGEN gjorde det som VEM SOM HELST kunde ha gjort……
Underbar och älskad av alla….
….. i vår familj! Idag är det en stor dag här hos oss. En riktig favorit fyller nämligen 17 år idag. Varje morgon, oavsett vad klockan är när man går upp, kommer han troget för att en prat- och kelstund, när man kommer hem från jobbet likaså. Snällare katt får man leta efter! Att försöka läsa tidningen innan han fått sin gosestund kan man glömma, det går bara inte. Han är väl inte lika snabb i vändningarna som när han var ung och det där med att kamma sig tycker han inte är så noga heller. Men visst är han urtjusig ändå!
Hörde på radion idag att Jordbruksverket kommer med en ny lag den 1 maj som lagstiftar att alla hundar och katter ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett och ha tillsyn minst två gånger om dagen. Det låter väl bra, tanken är god. För mig och de flesta andra djurägare är det en självklarhet. Men hjälper det att lagstifta för att komma åt den grupp som inte ser det som självklart – troligen inte. Och ändå skaffa de sig djur, varför? Förmodligen för att djuren är de lojalaste som finns och trots att de blir illa behandlade så ger de oss kärlek och tillgivenhet. Alla vill vi bli älskade av någon.
En helt vanlig onsdag
Vad ska man skriva om idag, en alldeles vanlig onsdag när inget speciellt hänt utan allt har rullat på precis som vanligt? Huvudet känns tomt och inspirationen på noll. Bilden (som jag fått tillsammans med nån text i ett mail någongång, fotograf okänd) får illustrera hur jag känner mig just nu. 
Har i alla fall passat på att besöka biblioteket idag på Världsbokdagen och lånat en bok till av Karin Brunk Holmqvist. Samtidigt beställde jag två andra som inte fanns inne för dagen. Skickade också efter några böcker från Adlibris, hoppas de kommer snart!
Nu blir det ”ajöken” för idag, tar biblisboken med mig och kryper ner. Vi kanske hörs imorgon!
Blåsippan ute i backarna står….
Höll nästan på att missa mitt säkraste vårtecken ute i rabatten.
Har visst missat en del annat också för nåt konstigt var det med förra veckan, den gick liksom inte jämnt upp för min del. Om man ser i min dosett så verkar det inte ha varit kväll lika många gånger som det varit morgon. På söndags-kvällarna brukar det normalt sett vara tomt i min dosett och dags att fylla på. Nu var det inte så. Jag har missat och inte bara en gång, så nu får jag försöka att skärpa mig.
På lördagsförmiddagar kl. 10.00 är det melodikrysset som är nästan heligt för min del. Det glömde jag totalt bort trots att jag laddat med headset för att lyssna där jag då befann mig.
Nu har jag i alla fall tagit skadan igen. Dosetten är i takt med tiden och jag har lyssnat på webbradion och skickat in mitt kryss. En av mina bästa krysskompisar läste nyss i Land-tidningen att Anders Eldeman och Melodikrysset skulle komma till Malung den 19 juli så då gäller det att vara på hugget. Vi får försöka att trumma ihop ett gäng och åka dit, absolut. Det ska vara väldigt allvarliga saker som ska inträffa för att jag ska avstå den resan, helt klart. Det är i Grönlandsparken under dansbandsveckan, så det kan nog bli lite trångt. Det gäller att vara ute i tid. Men än är det en stund dit, nu är det våren som är ”på gång” och det gäller att njuta så mycket som möjligt här och nu.
Men knäpp nu då så jag får sova…..
På begäran kommer här ett kort på vårt lilla underverk tillsammans med prisrosetterna. Vid det här laget var hon inte alls intresserad av att posera för vackra bilder utan ville bara sova. Storebror kikar fram i bakgrunden och undrar när det är dags att åka hem igen. Såväl ägarinnan som katterna var trötta efter all uppståndelse, men har nu återhämtat sig.
