Trots att jag gnäller om att jag har ont om tid har jag varit ute och “slarvat” en hel del, men det måste man ju om man ska orka med allt vardagsslit. Eller hur?
I fredags kväll blev det jamning tillsammans med en bekant, han på dragspel och jag på fiol och så försökte vi hitta minsta gemensamma nämnare. Till en början var det lite trögt, han, som väl mest kan sägas vara jazzmusiker med klarinett och klaviatur som huvudinstrument, hade fått sitt dragspel i julklapp 2003, men så värst frekvent hade han inte trakterat det vad jag kunde förstå. Och så hade vi ju inte direkt samma repertoar heller, men bara vi kom igång så blev det den ena låten efter den andra, av alla möjliga genrer. Och vi tyckte ju själva att det lät allt bättre också.
Våra respektive tröttnade flera gånger om, men det brydde ju inte vi oss om. Vi tyckte att det var jättekul, kåken hade flera rum och de hade benen i behåll och fick väl i så fall knalla iväg någon annanstans. Så vi lyssnade inte ett dugg på deras klagomål. Nu har vi bestäm oss för att försöka få till en gemensam repertoar och också försöka utöka vårt svänggäng med andra hugade spelemän från närområdet. Målet för oss är att ha fått till några låtar som sitter skapligt till nästa sommar, då mannen i fråga kommer att jubilera, fast det vill han inte höra talas om.
Men hur som helst så ska det fram emot augusti nästa år bli logdans på gården om allt går som det är tänkt. Ett aber är ju att de flesta logar har en benägenhet att dra till sig allsjöns bråte, så helt lätt att få sig en svängom brukar det inte vara. Vi får väl dra ihop ett gäng som hjälper till att städa kanske. Sånt där tråkigt arbete brukar vara mycket roligare om man är flera som hjälps åt och innan man vet ordet av så är man klar. Annars får vi väl spela ändå, fast det inte finns någon plats att dansa, man kan ju lyssna också. Och för vår del är det inte så noga med det heller, vi tycker det är kul ändå. De som vill får väl lyssna och stampa takten och övriga får ägna sig åt något annat.
Med hem i fiolväskan följde några cdskivor med jazzmusik, samt instruktionen att lyssna och lära. Vi får väl se hur det går. Klart är att min jazzrepertoar har rätt stora begränsningar och luckor i dagsläget. Ingen idé att neka till det. Men då kan det väl bara bli bättre i framtiden kan man hoppas.
Även i lördags och söndags blev det musikaliska förlustelser. Lördagsunderhållning fick jag av Bjursmix som gästade vår kyrka och under hela två timmar gladde kyrkobesökarna med ett mycket blandat program. Kanske lite väl långt, men för min del tyckte jag att tiden gick fort, jag trivdes bra. Två cd skivor följde med hem, att lyssna på och stampa takten till.
Söndagskvällen tillbringade jag i Floda, då mina båda spelmanslag tillsammans hade övning. Trevligt och även här gick tiden fort, alltför fort, som man tycker när man har roligt. Några timmars spelande, lite fika och massor av goda vänner. Ett fint sätt att avsluta veckan på. Då kan man känna sig nöjd när man summerar dagen och lutar huvudet mot kudden för en stunds återhämtning innan en ny vecka tar fart.
Nu är vi redan en bra bit in i denna vecka och hittills har programmet varit späckat. Det är lite stressande när det kör ihop sig så här, men jag försöker ha is i magen. Tror ju att det blir lite lugnare här framöver, så jag kan komma ikapp. Hoppas i alla fall det.