Klockan har redan passerat midnatt och här sitter jag knaprande på en hårdmacka med leverpastej på. Att det kan vara så gott att äta så här på nattkröken. Inte undra på att man har så frikostig figur när man har såna vanor! Skulle gärna ätit några fler, men när jägaren stiger upp i ottan och funderar över vart leverpastejen han köpt tagit vägen lär jag väl ångra mig i så fall. Ska nog faktiskt ta och handla hem mer leverpastej när natten blir till dag, ifall lusten kommer på igen så jag kan äta med gott samvete. Eller så är det på grund av att jag inte får som jag blir så sugen just nu. Gott var det i alla fall. Vet inte när vi hade leverpastej hemma sist, det är länge sen. Jag hade glömt att det var så gott. Ännu godare hade det varit med ett par gurkskivor längst upp på toppen. Det ska jag också köpa, kanske är det tur att den inte kombinationen fanns att tillgå nu, för då hade jag nog inte kunnat låta bli att äta upp den lilla pastejbiten som finns kvar. Och då hade det garanterat blivit gnäll, ingen tvivel därom.
Har varit ute och rest även under fredagsdygnet. Brorsan och jag gjorde oss en tur tillsammans, Hjulsjö var vårt mål, för det var dags för lite pyssel vid gravarna. Och så skulle ju ljusen tändas också. Nu är pappa, farmor och farfar och alla fastrar och farbröder omstoppade med granris och så lyser en liten lykta vid varje grav, för att påminna om värmen som finns i våra hjärtan när vi tänker på våra nära och kära som inte längre finns kvar här på jorden, utan numera vakar på oss uppifrån himlen.
Efteråt tog vi en tur till ett annat av våra gemensamma favoritställen: Grythyttan. Tyvärr var ju inte antikvariatet öppet idag (bara öppet på lördagar) och fiket hade också hunnit stänga innan vi anlände. Men Neerings glasskiosk var fortfarande öppen tur som var, annars hade jag blivit besviken. Jag har berättat om dem tidigare i min blogg. De har den mest underbara glassen och jag klämde utan prut i mig hela tre kulor och så en cappucino till det. Mandarin, blodapelsin och valnöt var de smaker jag valde idag. Mums!
Tillbaka hos broderskapet blev det sen ytterligare en resa, den här gången i minnenas arkiv. Brorsan plocka nämligen fram en gammal goding på dvd och vips så hamnade vi på Ponderosa för att hälsa på gamla bekanta.
Vem kommer inte ihåg de här käcka gossarna. Jag minns hur söt jag tyckte att Little Joe var och nog tyckte jag det även idag, men kanske att Adam mera är i min smak nu. Och Hoss tyckte vi extra mycket om, för han påminner så mycket om en av våra farbröder, en av dem som vi stoppat om idag. Det var roligt att få träffa bröderna Cartwright igen! Jag kommer nog snart tillbaka på nytt besök.
Oj, nu ser jag att klockan är alldeles för mycket. Nu har jag varit uppe i 21 timmar, dags att krypa till kojs för jag ska snart upp igen. Godnatt med er!
