Nu är det onsdagsmorgon och ute är det lika mörkt och trist som vanligt, men man få använda sitt inre ljus och lysa upp tillvaron med. Det finns ju massor att glädjas åt om man bara inte tar allt för givet, så det blir nog en bra dag idag också.
För min del är det lite fullt upp (som vanligt skulle kanske en del av er säga!). Direkt efter jobbet måste jag åka till centralorten på två timmars personalmöte, sen hem igen och sångövning och så är det en hel del andra saker som måste fixas som jag inte riktigt vet hur jag ska få till, men det brukar lösa sig på något vis. Våra personalmöten brukar i alla fall vara bra och trevliga, så det ser jag faktiskt fram emot. Jag tycker vår chef är en bra chef som aldrig missar en möjlighet att tala om för oss att hon uppskattar vårt arbete. Den taktiken fungerar bra på mig i alla fall, det känns roligare att jobba då. Jag brukar också försöka komma ihåg att tala om min inställning för henne, eftersom det väl måste vara lika roligt för en chef att höra såna saker. De behöver ju också uppmuntran.
Nu tänker jag stoppa in en önskan och en dröm i mitt blogginlägg. Tänk om det vore andra tider! Om det såg ut som det gör på korten här nedanför. Så ljuvligt det vore, eller hur! Vitsippor i massor, som i galopperande glädje breder ut sig över skog och mark! Men en vän påminde mig om att det snart vänder och blir ljusare igen. Det är ju alltid något och tiden går så fort, snart är det vår igen!
Jag längtar!!!!!!!
Låter som en bra chef och det är nog allt bättre med uppmuntran än anklagande ord. Fungerar bäst även på våra fyrbenta. Man lär sig mycket bra ledarskapsträning av att hålla på med djur. Lätt som en plätt att överföra till människor sedan.
Det är bara ett halvår kvar!
Inger