Gott Nytt År!

Ring, klocka ring….

Ja, så var vi inne på den allra sista dagen på år 2009 och nedräkningen har börjat. 2010 låter rätt bra tycker jag, men det blir väl som vanligt svårt att hålla ordning på till att börja med. Jag har laddat ordentligt inför nattens vaka, somnade raklång på soffan igår, vaknade till vid 2,30 men lyckades somna om igen. Var också uppe vid fem, men även då lyckades jag somna igen. Tjälknölarna är på gång och kvällens planer har ändrats lite fram och tillbaka ett par gånger, men nu tror jag de har fastslagits. Några av kompisarna blir kvar hemma hos sig pga förkylning, så nu verkar vi bli tretton. Men vi får väl se. Det blir säkert trevligt hur som helst.

Mitt på dagen idag ska jag ner till kyrkan och sjunga, skönt att det är just den tiden, för på sluttampen brukar det bli bråttom hur som helst. Ute är det “bara” –16, så det går ju an. Igår var det kämpigare, men jag lyckades komma både till och från stan välbehållen och bilen skötte sig, så allt var frid och fröjd. Någon almanacka som passade mig hittade jag dock inte, så jag får väl leva lite löst och ledigt ett tag till. Tur att det finns en kalender i mobilen, annars skulle jag nog lysa med min frånvaro på de flesta tillställningar, skulle jag tro. Perfekt att kunna lägga in det jag ska komma ihåg och ställa in så det påminner mig dagen före via larm. Men det måste nog bli en pappersvariant också, trots allt.

Nu ska jag väl ta och stoppa i mig årets sista frukost, så får vi se hur det går. De små fyrbeningarna brukar vara ivriga att hjälpa till, så det kan ibland vara rätt så marigt att hinna först på tuggan. Irriterande ibland, men oftast tycker jag att de är hur söta som helst.

Sist men inte minst vill jag påminna er om att vara lite försiktiga med fyrverkerierna. Det är många djur som lider oerhört en sån här dag. Själv har jag haft både hästar och hundar som varit väldigt rädda, så jag vet vad jag talar om. Varför inte skänka en slant till något välgörande ändamål om pengarna bränner i fickan så till den milda grad att du måste skicka upp dem i luften, då gör ni många glada. Visst är det fint med fyrverkerier, men jag har personligen svårt att glädjas när jag vet vilken ångest som drabbar en del.

Ja, det här var väl årets sista predikning skulle jag tro!

 

 

På sluttampen av året…

Jo men visst, det blev en kopp kaffe med födelsedagsbarnet igår kväll. Faktiskt en Mackmyra och en tårtbit också. Riktig fest alltså! Så trevligt det är med goda vänner, eller hur? Vi planerade lite för den kommande nyårsfesten också. Det är ju inte så mycket tid kvar. Min stående uppgift brukar vara att fixa tjälknöl, så även i år. Vi verkar bli rätt många, så vi får omorganisera lite mot tidigare år, men finns det hjärterum så finns det väl stjärterum, så det ordnar sig nog.

Kylan håller i sig, – 26,8 grader nu. Usch! Nu får det väl vara nog. Måste ut och färdas med bilen idag, hoppas den är snäll och gör som jag vill. Får väl lägga i lite extrakläder för säkerhets skull. Man vet aldrig vad som väntar runt kröken.

Måste fixa ny almanacka också, brukar köpa när barnbarnet säljer jultidningar, men han struntade i affärsverksamheten i år, så nu har mormor ingen ordning på tillvaron. Det får bli ett av dagens uppdrag. Annars är det stor risk att jag får sjunga som Winnerbäck – jag får liksom ingen ordning på mitt liv! Lite så är det väl ändå, men en almanacka underlättar i alla fall lite.

Den busiga katten jag berättade om igår, han kan andra hyss också. Kryper upp till mormor i sängen och lägger sig tätt intill och spinner som en hel traktor. Räcker inte det för att få fart på mig så gnuggar han sin nos mot min kind och bedyrar hur mycket han tycker om mig. Vem kan stå emot då, bara att kapitulera och gå upp. Och inte kan man bli arg på en sån behandling heller. Så gick det till i morse, han vet hur han ska tas med fruntimmer den katten!

Nej, nu får jag sätta fart om den här dagen ska gå ihop. Vi hörs!

Vackert, men för kallt

Igår tillbringade jag en stund framför tvn. Det blir inte ofta nu för tiden, men Damernas detektivbyrå ville jag inte missa. Det gick redan i söndagskväll, men då drog jag kortaste stickan, trots hetsiga diskussioner blev det hockeyn som blev kvar på. Sur och tvär gick jag och la mig istället. Då visste jag inte att det skulle bli flera chanser, så desto gladare blev jag när jag råkade få syn på att det gick en repris igår kl. 22 i SVT24 och då hade det inte spelat någon roll vad de visade på andra kanaler, för två gånger i rad ger jag mig inte. Nu slapp jag den diskussionen för han som konkurrerar om fjärrkontrollen var allt för trött efter dagens snösväng. Jag har läst alla böckerna och ville så klart se på filmen då tillfälle bjöds. Måste kolla upp om det kommer flera, hoppas det. Vi får väl sätta igång på ytterligare en tv, så vi slipper bråka i onödan. Har faktiskt köpt en ny, en sån där med plattskärm som alla andra redan har, men eftersom jag nästan har slutat se på tv så har det inte blivit av att dra igång på den.

Idag är det kallt så det räcker till och blir över. Hörde att “provar’n” stannat på –28 i Lövsjön. Usch och fy! Här har vi hållt oss kring –25 och det är alldeles för mycket det också. Mina tår är som isklumpar efter att ha varit ute i nån timme. Inte ens hästarna ville vara ute, de stod ihärdigt vid grindöppningen och stirrade på stallsdörren. Snälla, släpp in oss igen såg de ut att säga och efter en stund gjorde jag som de sa. Lite frisk luft hann de i alla fall få och att rulla sig några gånger i snön.

Annars är det ju otroligt vackert, solen skiner och det gnistrar i snön, naturen ser ut som ett vykort. Om det inte vore för fötterna så gick det väl an. Jag fryser sällan.

Nu får vi väl säga att julen är slut här i huset också. I alla fall är julskinkan kaputt. Det har varit hård konkurrens om den vill jag mena. Förutom husbondefolket så har åtminstone en katt gjort ihärdiga försök att komma över skinkan. Han är så smart så han öppnar kylskåpsdörren, alldeles på egen hand och så hittar han alltid något som passar. Julskinkan har levt farligt flera gånger, när jag glömt att blockera kylskåpsdörren. Vanligtvis ställer jag symaskinen framför, när nämnda kattherre är här på besök, men nu råkar symaskinen vara hemma hos kattens ägare, så det gick ju inte. Fick istället leta fram något annat som var nog tungt.

Gjorde mig en skinksmörgås med rödbetssallad till frukost och tydligen såg det väldigt tilltalande ut, för vips så kom den stora hunden på samma idé och så var det slut på den skinkan. Nu var det bara en väldigt liten bit kvar, men i alla fall. Rätt sur blev jag, fast det brydde hunden sig inte speciellt mycket om, det går väl över tänkte han. Det är ju liksom inte första gången något sådant händer i vårat hus. Säkert inte sista gången heller.

Idag fyller en kompis år, ska nog pallra mig dit lite senare, säkert vankas det en kopp kaffe. Några andra kompisar är också uppe en vända nu i mellandagarna, så dem ska jag väl också försöka hinna byta några ord med. Men nu tror jag att det får bli spikmattan i en liten stund för jag har huvudvärk. Det fordrar nog en stunds ryggläge.

Bilderna tog jag i morse när jag var till stallet. Lite skillnad mot Skåne där en bloggkompis planterade tulpaner nyss.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Menlösa barns dag.

Den här dagen började tidigt som attan, vaknade och kunde inte sova. Tittade ut och konstaterade att det inte skulle dröja innan det var dags för en plogvända för sambon, så jag fixade kaffe, smörgåsar och matlåda. Och mycket riktigt straxt före femsnåret kom han lunkande nerför trappen, i stor behov av en pris snus för att orka möta dagen. Eftersom allt redan var klart kunde han sticka iväg rätt omgående, bara han fått tillräcklig fart på “maskineriet”.

Satte igång och plocka lite i mina lådor och då hittade jag äntligen min sen länge borttappade qi gong-skiva. Den har jag letat efter länge, utan resultat. Tänkte då att det väl var meningen att jag skulle komma igång med mitt “qi gongande” igen, så sagt och gjort. Det var rostigt och gungigt till att börja med, men ack så skönt när jag gjort mitt pass. Nu gäller det att hålla i vanan bara. Visst är det konstigt att en del saker bara kan försvinna och hur man än letar så finns de ingenstans, för att så plötsligt bara ligga där igen. Jag har nog nämnt det förut, att jag har en teori om att det är nån liten tomte som hjälper till lite extra ibland. Plockar iväg sånt som man ska låta bli just då och så när det är dags så plockar han fram saken igen. Precis som med min qi gong-skiva.

Gjorde qi gong redan kl sju i morse, så det var ju en fin inledning på dagen. Blev väl lite överambitiös antar jag, för plötsligt började jag planera så väldigt om allt jag ska göra här framöver för att se till så jag blir i världens form. Typ nyårslöften redan före nyår. Ni vet sånt där som att nu ska jag minsann ta tag i allt och börja ett nytt liv. Sluta stressa och äta bättre, röra på mig, träna avslappning och qi gong varje dag mm. mm.

Låg sen på min nya spikmatta en stund, tänkte lyssna på vacker musik och läsa lite i en nyttig bok samtidigt. Just det där är väl så himla typiskt mig, för då ska jag ju göra allt på en gång i stället för att ta det lite lugnt och göra en sak i taget. Nu blev det inte så mycket ändå, för jag somnade ju till, som vanligt. Hjärnkontoret blev väl överhettat av alla idéer jag presenterade kan jag tro. Tur att jag ställt klockan på 30 minuter, annars hade jag väl legat där än. Första minuterna på spikmattan känns det väl inte så himla skönt, det bränner och pirrar och sätter en jädrans fart på cirkulationen, men sen blir det bara avslappnat och härligt, det är då jag somnar. Då ligger jag alltså med piggarna direkt på skinnet. Första gången krävdes det en del envishet för att hålla ut, det tog säkert tio minuter innan det lugnade ner sig, men för varje gång så blir obehaget kortare och kortare. Om det nu hjälper för allt som det sägs får vi väl se. Man kan ju inte veta om man inte prövar. Ibland ligger jag med t-shirt på mig, då slipper man ju det där första momentet, men får inte heller den där verkliga avslappningen tycker jag.

Nu har snart den här dagen gått också och jag tycker inte jag fått något uträttat, trots alla ambitioner i morse. Har mest gått och grubblat på ditt och datt. Borde ju ha lärt mig vid det här laget att det inte lönar mycket att grubbla. Det mesta löser sig om man bara har tålamod. Eller som man brukar säga “Det är så spännande att leva, för då får man se hur det går”.

 

Ideellt arbete…

Jo, det blev som jag trodde, förmiddagen försvann hur fort som helst. När hästar, hundar och katter fått sitt och snön var skottad återstod inte mycket mera än att gå i duschen för att göra sig respektabel inför eftermiddagens äventyr. Lite mat måste man ju ha också om man ska palla.

Väntade i det längsta för att se om snöängeln från gårdagens inlägg skulle dyka upp. Men icke. Det blev allt Ängeln med bruten vinge som fick greppa skyffeln och ta hand om snöeländet alldeles på egen hand. Snön var för all del inte så jättetung, men det var mycket och har man sen en bruten vinge så kan ni väl förstå att det känner på en del i alla fall. Men bra kärring reder sig själv som jag brukar säga och då är det bara att sätta igång och bevisa att det stämmer.

 

På bilden ser ni några av målningarna som finns i vårt Ordenshus. Det är ett fantastiskt symbolspråk som gömmer sig i bilderna, som vid första anblicken kanske ser ut som de vanliga kurbitserna man brukar se i Dalarna. Byns Mats berättade, med hjälp av en dokumentation som är gjord, för publiken om vad en del av bilderna ville symbolisera. Ett fullsatt Ordenshus lyssnade intresserat på. Lite längre fram på kvällen sjöng han också några visor. Över 8000:- fick vi med gemensamma ansträngningar in och det var ett mycket välkommet bidrag. Tänk så bra att man kan förena nytta med nöje, för trevligt hade vi ju allesammans, samtidigt som vi gjorde en god gärning.

Trolltyg i tomteskogen

För många blir nog det här en “ta det lugnt dag”. Imorgon är vardagen här igen och de flesta ska till jobbet som vanligt. Ungarna som har jullov har fått gott om snö att leka i. Det är dock lite för kallt för att göra snögubbar. Vi hade –13,5 när jag kollade för en stund sen, men det lär väl bli lite varmare när dagen vaknat på riktigt.

Själv har jag eftermiddagen fulltecknad och förmiddagen lär väl också försvinna i ett huj. Jag och spelkompisarna ska först till det lokala vårdhemmet och underhålla dem en stund, därefter far vi till vårt vackra Ordenshus med samma uppdrag. Där kommer att visas en film som en duktig ortsbo gjort en gång i tiden, det blir intressant att se. Dessutom kommer vi och några andra byförmågor att musicera lite. Och så blir det kaffe förstås och lotteri tror jag också det skulle vara. Så vi får säkert en trevlig eftermiddag tillsammans och förhoppningsvis kommer det in många slantar till underhållet av Ordenshuset, för det är anledningen till hela tillställningen, att vi allesammans vill hjälpa till och se till så vi kan ha byggnaden kvar.

Till dig som inte behöver ut i snö och kyla kommer här något du kan roa dig med under dagen. Jag har återigen fyndat på youtube. Trolltyg i tomteskogen är en riktig klassiker. Jag och barnen har sett den hur många gånger som helst och ändå vill man se den igen och igen. Underbar! Bänka dig framför datorn och se den du med!

 

God fortsättning till er alla!

 

 

 

 

 

 

Snöängel

Idag har det snöat hela dagen och eftersom husets herre är ute och plogar blir det ju oplogat här hemma. Ni vet det där med att skomakarns barn har inga skor….

En kompis till mig hade fått den här snöängeln i sin mailbox. Att jag gillar änglar vet ni väl vid det här laget och just idag skulle den här sortens ängel inte sitta i vägen. Jag har dock inte sett till någon ännu, men hoppas kan man ju alltid. Visst är han rätt käck! Glorian och vingarna är kanske lite på sniskan, men det gör väl inte så mycket. 

 

En hålla sig inne dag….

Ja, nu är vi inne på den sista juldagen och så får vi en liten återhämtningsdag i morgon, en helt vanlig söndag. Här snöar det för fullt och kommer så att göra en bra stund till enligt expertisen. Skönt att man inte behöver vara ute och fara efter vägarna. Hörde på nyheterna nyss att det varit en trafikolycka precis här i bygden på ett ställe där det ofta händer saker. Hoppas att alla inblandade klarade sig skapligt.

Melodikrysset gick i alla fall utan större dramatik, ingen större utmaning den här veckan. Det som brukar ställa till det för oss i krysstrojkan är ju när det blir klassisk musik och opera. Då får man gnugga geniknölarna lite extra, men det är roligare när man får lägga manken till och tänka till lite. Här kommer lösningen på årets sista kryss, v52:

V1 Stockholm, L1 Skönheten, L2 Odjuret, L3 Harry, L4 Laleh, V5 Börja, V6 Rolf, V7 Shirley, L8 Ernst, V9 Ha, L10 Scen, V11 Titanic, L12 Va, V13 In, V14 Stanna

LYCKA TILL OCH GOD FORTSÄTTNING!

Som bonus får ni Olle Adophson med just “Nu har jag fått den jag vill ha” som var svaret på V9. Vacker låt, eller hur!

Jul, jul strålande jul…

Tomtemor ser nöjd och glad ut. Hon tycker 2009 års jul har varit fin. Tomtefar och jag håller med henne, den har varit olik alla andra jular, men himla bra. Jag kom iväg till kyrkan

på julaftonsförmiddagen för första gången i mitt liv. Det var ca 100 personer som var där och mycket barn. Kunde inte låta bli att tänka på hur annorlunda det är i kyrkan nu mot när jag var liten. Barnen får ta plats och ingen reagerar pga att de rör sig eller låter. De får vara naturliga. När jag var liten fick man ju höra att man måste vara alldeles tyst och sitta still och man fick absolut inte springa på kyrkogården. Att överhuvudtaget överväga att springa inne i kyrkan, nej det alternativet fanns  inte på den tiden. Nu fick barnen komma fram och vara med i predikan. Julevangeliet gestaltades med hjälp av en krubba där barnen fick hjälpa till och “möblera”. Det fick mig att önska att jag vore lite igen och fick vara med där framme bland alla tindrande barnaögon som andäktigt lyssnar och deltar. 

Idag inleddes dagen med julottan i kyrkan och direkt därefter julotta i Lindesnäs missionshus. En hel del Guds ord har det alltså blivit under julhelgen och det skadar säkert inte. Julevangeliet lästes på nåsmål i kyrkan. Igår läste Lena Willemark julevangeliet på älvdalska i tv och i missionshuset var det vanlig svenska som gällde.  Om du klickar här så finner du texten till julevangeliet och kan läsa lite om hur min juldag så ut förra året. 

Nu har jag snart utnyttjat de flesta av det här dygnets timmar och ska väl krypa till kojs. Har nyss smällt i mig en tallrik med fil och flingor och en skinksmörgås, så nu borde jag sova gott. I morgon väntar krysset!