Konstiga tider! Igår var det bara några ynka minusgrader på dagen och så helt plötsligt är det – 20. Fram och tillbaka hela tiden. Kanske är det därför min kropp är i olag. Ryggen fortsätter att jäklas, men jag får vara nöjd ändå så länge det inte blir sämre. Fast det tar lite att gå med värk hela tiden. Värst är det ju på morgonen och kvällen, mitt på dagen blir det lite bättre. Det tar väl ett tag för gummkroppen att vakna och mjuka upp sig.
Igår skulle jag ut och vara så där kulturell igen, men det blev som det blev med den saken också. Operan sänds ju direkt via satellit och i Falun och Smedjebacken, som också hade utsändning fungerade det som det skulle, men inte i Vansbro. Tekniska problem uppstod så någon direktsänd opera från Metropolitan blev det inte, trots idoga försök att få till det. Under tiden publiken väntade hade vi allsång, någon berättade om operor mm. Vi fick gratis kaffe och minglade och stämningen var trots allt bra. I stället för “Simon Boccanegra” fick vi se “Othello” via dvd, så helt utan blev vi ju inte. Dessutom fick man välja på pengarna tillbaka, gå på Läderlappen i april eller se Simon Boccanegra vid ett senare tillfälle, då via en dvdinspelning som gjordes på annat håll av gårdagens föreställning. Trots allt hade vi det rätt trevligt, även om det var lite snopet och mest synd var det om dem som rest lite längre, jag hade ju rätt nära, så det spelar inte så stor roll. Synd om arrangörerna också, tur att de har flera lyckade arrangemang i ryggen så de inte ger upp. Ja, så kan det gå! Det är inte alltid det blir som man tänkt sig, men det kan ju bli bra ändå.
Idag ska jag väl också vara lite kulturell, fast då blir det folkmusik för hela slanten. Först till Folkmusikens hus i Rättvik för möte och sen spelning med kompisarna, det ser jag fram emot. Vi har alltid trevligt tillsammans, synd bara att tiden flyger iväg så fort.
