Äntligen hemma igen. Det här är en dryg vecka, ska iväg på något vareviga dag. Idag var det körövning som upptog min tid. Kände mig inte riktigt i bästa form, men det får väl gå ändå. Jag var då närvarande i alla fall. Och Frödingbitarna ska ju inte framföras förr än i augusti, så det ska väl ordna till sig innan dess, annars är det hopplöst fall. Just nu är allt nytt, tungan trasslar in sig i texterna och stämbanden vill ofta dra iväg på egna äventyr istället för att följa noternas trygga gång. Men trägen vinner förhoppningsvis.
I morse var jag riktigt spelsugen, började med mandolinen, men sen kunde jag inte hålla mig utan fiolen åkte fram. Tänkte att jag kan väl spela lite under tiden som jag kokar min frukostgröt. Och det gjorde jag ju, bara det att jag fortsatte sen också. Ni vet det där: bara lite till och så lite till och lite till. Rätt som det var hade klockan tickat på i en väldig takt och gröten var både kall och hoptorkad och såg inte alls aptitlig ut. Och så skulle jag ju till jobbet också. Bråttom är det nästan jämt!
Men nu ska jag vara duktig flicka och gå och lägga mig, innan jag hittar på något annat.
GODNATT!
