Nu är det morgon igen, och jag kan inte se mycket mer av våren än igår. Jag lånar en underbar bild från en av Expressens läsare. Den hjälper åtminstone mig att bli lite varmare om hjärtat. Jag inspekterade min egen blåsippa i förra veckan, och den håller på att samla kraft för att slå ut sina vackra blå blad. Hoppas den inte förfrusit sig i det tillfälliga bakslag vi fått nu i dagarna. Sov du en liten stund till och låt vårsolen väcka dig varsamt när det är dags.
Den som vore en blåsippa ändå, tänka att få vakna full av kraft och skönhet och sprida livskraft till sin omgivning. Fast jag vore nog inte nöjd med det heller, är väl för nyfiken och sällskapssjuk för att vara tillfreds med att stråla några få dagar om året och sen vänta ett helt år tills det är dags igen. I det perspektivet är det nog bättre att träla på dag ut och dag in, även om en del dagar är långt ifrån strålande. Vid närmare eftertanke så är allt de flesta dagar rätt bra, och mycket hänger på en själv och ens inställning också. Dags att ta itu med den här dagen och försöka få den att stråla!
