månadsarkiv: november 2011

by

Torsdag

Nu är den här dagen nästan slut. Rätt slut är jag själv också! Har flängt fram och tillbaka och hit och dit, så nu blir det skönt att få krypa ner i snarklådan en stund.

I morse bakade jag en sockerkaka, åkte sen till blomsterhandeln i grannbyn och införskaffade en blomma. Båda dessa saker tog jag sen med mig när jag åkte för att hälsa på en god vän som nyss drabbats av en svår förlust. Såna besök är inte helt lätta att göra, men ack så skönt när man väl kommer sig för. Många gånger försöker man hitta ursäkter inför sig själv för att slippa göra det där besöket, för vad ska man säga? Det finns ju inga ord som räcker till i en sån situation. Fast egentligen tror jag inte det spelar någon roll vad man säger. Huvudsaken är nog att man visa att man bryr sig.

En sväng till Leksand och veterinären har jag också hunnit med. Efter lite strul och kraftig försening blev allt som skulle göras gjort till slut.

Nu är det folk i nästan alla stugor runt omkring oss, det är mysigt när det lyser över allt. I morgonkväll ska jag se årets Järnarevy. Det är alltid vara en höjdare, så nu har jag något att se fram emot. Men nu får det allt bli sängen. Jag är så trött så jag vet knappt vilken tangent jag trycker på.  

by

Nya tag…

Nu har jag varit lite oflitig igen. Ingen bloggning på två dagar. I måndags var jag för trött, igår var jag för ledsen och idag tar jag mig i kragen och kommer till skott. Idag har det varit en bra dag, så gott som. Har hållit på med min kurs, som går via internet. Läst om mikroorganismer och jag vet inte allt. Det är rätt tröttsamt att sitta och stirra på ”burken”, men ändå händigt att kunna kursa på hemmaplan och på de tider som passar mig. Nu när barnen har höstlov kan jag styra mina arbetstider, så det blir lite hit och dit. Timmarna ska ju göras, men det är inte så noga med när de görs. Det passar mig bra

Idag på eftermiddagen var jag tillsammans med tre spelkompisar och underhöll i vårt missionshus. En verkligt trevlig stund blev det. Ibland stämmer det så där bra, och idag var en sån dag. Såna stunder gör mig lycklig!

Senare på kvällen var det dags för nästa utmaning. Nu skulle jag nämligen börja det mödosamma arbetet att göra min alldeles egna kniv. Det var inte helt lätt, och alldeles perfekt har det inte heller blivit, men godkänt tycker jag ändå att det är. Ja, jag är ju långt ifrån klar, det kommer många, många fler tillfällen att misslyckas, men nu är början gjord i alla fall. Ganska nöjd känner jag mig så här långt, och jag ser redan fram emot nästa kurstillfälle.

Men nu får jag ta kväller för den här gången. Det är hög tid att gå och sova. Det är mycket på morgondagens program, så det är bäst att försöka samla ihop lite nya krafter. Natti!