månadsarkiv: december 2011

by

Snart nytt år…

I morse hade jag satt telefonen på ringning. Gosse vad trött jag var när den ringde, och det tog en lång stund innan jag fattade vad det var som hände och varför den ringde. Ni vet när man är så där djupt ner i sömnen och blir hastigt väckt – vad är det för dag, ska jag iväg någonstans osv for runt i mitt huvud. Och det kändes som en hel evighet innan jag fick tyst på telefonskrället, t om fingrarna sov visst, för jag hade svårt att få till den rätta snitsen för att lyckas pillra på rätt sätt på min telefonskärm. Touchskärmar är inte gjorda för sömnfumlande fingrar!

Så småningom klarnade tankarna i alla fall, det är ju årets sista dag och jag ska iväg till kyrkan för att sjunga, därför hade jag satt på väckning. Dagsprogrammet är i stor sett som vanligt, djurbestyr, frukost,  och visst ja – MELODIKRYSS! Det hade jag ju glömt bort! Genast känner jag mig på bättre humör. Fast det gör också att jag får lite mera bråttom, den där timmen hade jag räknat med att ha till annat. Vilken tur att inte nyårsbönen är förr än kl. 12. Kören ska vara där en timme tidigare, men då hinner jag precis.

När jag tänker till lite inser jag att jag inte alls har tid att sitta här längre om det ska bli något kryssande för mig, och det ska det absolut, annars blir det inget gott slut på det här året. Däremot får det bli ett ensamt kryssande idag, då kan jag pyssla med lite annat på samma gång. Sagt och gjort, slut för den här gången. Kanske återkommer jag lite längre fram på dagen, om jag hinner.

Ett riktigt GOTT NYTT ÅR vill jag önska er alla som råkar snubblar in här bland mina tankar.

by

Kalas hela dagen lång…

En riktig kalasdag har det varit idag. Två av mina vänner fyller år just den här dagen, dels min granne, dels en gammal spelkompis som bor lite längre bort. Spelkompisen fyllde 75, så där var det lite extra pådrag. Vi var nio glada spelmän som for för att hylla vår vän. Självklart var fiolerna med i packningen, och vi spelade lite låtar för henne. Tyvärr kan hon inte spela med oss längre, eftersom hon fått stroke för flera år sen, och därför är förlamad i ena sidan och sitter i rullstol. Förhoppningsvis njuter hon ändå av att få vara mitt ibland oss när vi spelar. Vi bjöds på både smörgåstårta och vanlig tårta, så vi fick minsann lön för mödan också.

När jag sen kom hem var det i stort sett bara att fortsätta på nästa kalas. Då var det grannens  61-års kalas, även där serverades tårta och lite annat smått och gott. Någon underhållning i form av musik blev det dock inte, men en trevlig stund i goda vänners lag fick vi.

Nu är det hög tid att avsluta dagen, jag börjar bli trött. Snart är det nyårsnatt och man ska vara uppe och hålla igång natten lång. Det brukar i och för sig inte vara något problem, men det är ju dumt att göra slut på sig i förväg.

by

I’m back…

Nu har det varit tomt och tyst här på bloggen i några dagar. Varken tid eller inspiration har funnits till att skriva.

 Annandagen gick åt hel och hållen till att besöka yngsta dottern. En hel arbetsdag går åt bara till transporten dit och hem, sen vill man ju vara där i några timmar också. Det var olikt sig sen mitt förra besök, som i och för sig var evigheter sen, i september var det visst jag sist var dit. Då var det en byggarbetsplats, nu ett vackert hem. Allt hade väl inte riktigt hamnat på rätt plats ännu, det fattades lite handtag osv, men i stort sett så var det klart. Sen tar det så klart lite tid att ”bo in sig”, fast det är ju ett angenämt bekymmer.

En heldag blev det, dessutom fanns sömnbrist från dagarna innan, så tisdagen var rätt avslagen. Det enda vettiga jag åstadkom var att städa kylskåpet, köra en del skräp till containern och hälsa på några vänner.

Den här dagen har varit om möjligt ännu segare. For till sjukgymnasten på morgonen för behandling. Fick en ”utskällning” på köpet, tonen var vänskaplig med budskapet allvarligt: du måste se till att stressa av under din ledighet, din kropp orkar inte mera. Avslappning och ”bara vara” rekommenderades.

Jag vet ju att hon har rätt, men har ändå svårt att få till det. La mig i alla fall när jag kom hem igen och somnade som en stock och sov i nästan tre timmar. Efter att varit uppe i några timmar blev det en siesta till, också den i några timmar, så nu borde jag väl sovit kapp en hel del tycker jag.

Ändå är jag trött och sliten, så nu blir det inget mera den här dagen. God natt!

by

Nu vill jag inte så mycket mera….

Hujedamej vilken dag! Två julottor har jag hunnit med, en 70-års uppvaktning, och några timmars kompisprat. Sömn har det däremot inte blivit så speciellt mycket av. Lade mig runt 01-tiden, väcktes av kissnödig hund 03.15 och ägnade sen tiden fram till klockan 04 till att försöka få marschallerna att brinna. Det var minsann ett svettigt göra, för blåsvädret hade liksom bestämt sig för att göra livet jobbigt för mig. Efter intag av frukost begav jag mig till den glöggfest som några företagsamma ungdomar i byn inbjudit till. Där fanns också nybakt bröd och skinka. Ett jättetrevligt initiativ! Rätt många var vi församlade där i arla morgonstund, sen var det dags för julotta nr. 1.

Rätt skapligt med folk var det, inte alls som i fornstora dar, men inte så dåligt heller. Direkt från denna otta bar det av till julotta nr. 2, i grannbyns bönhus. Där var det i stor sett fullsatt. Denna otta började 07.30, en mycket mera tjänlig tidpunkt om ni frågar mig, men man får väl vara glad över att den vanliga ottan flyttat från kl. 05 till 06.

Hade ju tänkt sova lite middag sen, men så blev det inte, eftersom jag istället höll en kompis sällskap i några timmar, och sen fanns ingen tid över.

Nu är jag rätt slut, så det blir inte så mycket mer denna dag för min del. Planen för i morgon är att komma upp rätt tidigt i morgon och styra kosan mot yngsta dotterns tillhåll. Vi får väl se hur det blir med en saken. Tydligen har det halvt om halvt utlovats storm, och nog friskar det på rätt rejält redan nu, så vi får väl se hur det ser ut när jag återigen slår upp de blå.

by

MELODIKRYSSET V 51 – 24 DECEMBER 2011

Här kommer mitt förslag till krysslösning, något försenad eftersom jag inte hann lösa på ordinarie tid. Jag har nämligen varit till kyrkan och samling kring krubban. Massor av andra människor hade också sökt sig dig. Den senaste veckan har kyrkbänkarna varit flitigt utnyttjade av många, jag gissar att årsstatistiken bättrades på åtskilligt. Vår präst är suverän med barn och det var härligt att se och höra när de samlades kring krubban och tillsammans tog sig genom julevangeliet. Vilken fin jultradition för familjerna att få den här stunden tillsammans.

Nåväl, dags för krysslösningen nu. Lika bra att bekänna att jag haft hjälp av min trogne vän Mr Google i flera fall. Det här är vad han och jag tillsammans kommit fram till:

V1 SÖDERBLOM
L2 DOLLY
L3 ROY
L4 LUSTIGA
L5 MIN
V6 MOLLY
L7 LUNDIN
V8 SANDEN
L9 DEN
V10  TERNHEIM
L11 STEN
V12 DARIN
L13 ART
V14 HATT
L14 HAR
V15 REGN

by

Julafton…

Nog är det väl den att man ska vakna så tidigt när man inte behöver det! Jag har redan varit vaken både länge och väl, i morgon är det nog inte på samma sätt när jag måste upp till julottan. Knepig dag det här förresten, när det är afton redan på morgonen, för julmorgon är det i morgon, åtminstone enligt vår dialekt här då.

Och själva den om jag inte är hungrig också, trots att jag muggade och åt halva dagen igår. Tamigsjutton om jag inte är hungrig så fort jag slår upp ögonen! Sån där som inte kan äta på morgonen är jag inte!

Morgonmedicinen är intagen och jag har försökt somna om, men nix, kanske hinner jag sova lite middag efter gudstjänsten istället, men antagligen inte.

Fejjan är avkollad, inte mycket aktivitet där nu inte. Alla kloka ligger väl och sover för att samla kraft inför dagens prövningar. Mailen kollad likaså, lika öde där. Inte ett endaste litet cyberbrev har kommit in under natten, men ingen klok sitter väl och skriver cyberhälsningar mitt i natten förstås, så det var väl väntat.

Nej, lika bra att ge efter för magens rop och inta lite frukost. Sova när man är hungrig går inte, och katterna blir så glada om jag gör dem sällskap också. De är alltid lika glada när det är någon uppe och skrotar, oavsett vad klockan är.

Och just ja! Det är ju lördag idag – alltså är det melodikrysset om några timmar! Det blir lite stressigt att hinna det och ändå i tid till kyrkans julkrubba. Vi får se hur det går med den saken, annars får jag väl använda melodikryssappen på min telefon efteråt. Teknikens under!

GOD JUL i alla fall, till alla stora och små som läser det här !

by

GOD JUL

En liten stund till kvar av den här dagen, sen är det julafton. Fast jag har redan tjuvstartat och firat julafton. Tillsammans med svärmor och döttrarna med familjer har vi ätit julmiddag och också haft besök av tomten, så nu är det avklarat. I morgon vänder långväga dottern åter till sitt, och den andra lilla familjen, som har lite närmare, har redan vänt kosan hemåt.

För min del blir det alltså en väldigt lugn julafton, förmodligen gör jag en vända till kära mor och hennes sambo. De bor mitt i skogen (säkert är det där tomten bor också, fast han är ju inte hemma nu då), och där är lugnt och skönt. Ingen stress och annat larm.

Jag hoppas hinna till kyrkan en vända kl. 11 också. Det är så mysigt, ganska många barn brukar vara där, och de får hjälpa till att ordna så julkrubban kommer i den rätta ordningen. Sen blir det ”O helga natt” också. Det vill man ju inte missa. En av mina spelkompisar är det som ska sjunga och jag vet hur fint det kommer att bli. Bara att blunda och njuta!

Men nu är det väl dags att krypa ner om jag ska få någon ork att möta morgondagen. GOD JUL på er alla!

by

Tvära kast…

Faktiskt är jag rätt trött nu. Den här dagen har bjudit på det mesta kan man säga. Inledde med att hasta i väg till barnbarnets sista skoldag, där ett luciatåg väntade + en del andra musikaliska framträdanden. For sen hemåt igen och där väntade en begravning med så mycket folk att nästan hela kyrkan var fylld. Stämningsfullt och fint, men ändå jobbigt.

Sen snabbt som ögat till jobbet och när det var klart var det bara att stressa vidare i samma takt. Eftersom jag inte hunnit mocka på morgonen skulle det göras innan jag fort sprang genom duschen och så iväg till uppsjungning inför vår adventskonsert. Puh, vid det här laget var jag egentligen rätt slut, men då gällde det att inte känna efter, bara att fortsätta i galenskapen. Skulle jag tillåtit mig att slå av på tempot hade jag aldrig kommit igång igen, det kände jag på mig. Alltså gällde det att hålla ångan uppe.

I går kväll hade vi genrepat, det gick inte alls bra. Säkert hade vår körledare vänt och vridit sig både en och två gånger i natt, och undrat vad han egentligen gett sig in i. Så mycket mera glädjande nu när det är klart och allt gick nästan alldeles bra. Helt perfekt var det ju inte, men gott och väl godkänt. Efter konserten gjorde vi som vanligt, åkte till vårt pensionat och åt risgrynsgröt och skinksmörgås och varvade ner tillsammans. Det är skönt att få vara tillsammans den stunden. Roligt har vi alltid också.

Nu har emellertid luften gått ur för min del. Jag borde nog lagt mig för länge sen, men har liksom inte orkat komma dithän än. Första åtgärden blir väl att stänga av den här manicken, så jag inte blir sittande här medans tiden går. Bättre att samla kraft sovande tror jag. I morgon är det dan före dan….

God natt!

by

Kramar som medicin…

Jag tog mig genom den här dagen också, fast så värst pigg det är jag inte. En hel del självdisciplin går åt såna här dagar. Kanske är jag dum som kämpar emot så mycket, många skulle ringa sig sjuka utan att tveka. Jag är inte den typen, på gott och ont antar jag… För det mesta kämpar jag emot alldeles för länge och får väl själv lida för den saken.

Det ska inte stå på innan jag kojar, det blir tidig kväll, fast jag ska väl försöka härda ut något längre än i går! Betydligt bättre är jag i alla fall idag, så det går åt rätt håll. Förhoppningsvis är jag ändå bättre i morgon.

Kanske är det för att jag kramats för lite som jag känner mig dassig. Om man får tro orden här nedanför så kan det i alla fall bero på den saken. Inte en endaste en har det blivit idag, och jag ligger nog rätt skapligt minus på de flesta andra dagar också. Ingen att krama på har jag heller, eftersom jag är alldeles ensam hemma, förutom alla djur förstås. Skickar en hel hop kramar till er som läser det här, det kanske räknas det också.