Vårsol och takdropp…

Minsann! Jag glömde berätta att jag hittat mina broddar! Det får mig att stå stadigt med båda fötterna på jorden, men också att känna att jag har lite koll på tillvaron, att jag visste på ett ungefär var de var menar jag. Organiserat kaos som jag brukar säga. Det känns skönt, annars har det varit lite för mycket kaos inom mig nu ett tag. Inget jag rekommenderar, man känner sig inte särskilt värdefull och älskad då. Men Jante mår förträffligt av den oreda och obalans han lyckats bringa i min tillvaro. Jante, som påstår att han är min bästa vän, och som så sällan lämnar min sida… Det klingar rätt falskt, ändå går jag på det nästan varenda gång. Men i lördags lyckades jag lura honom rejält, och han hade inte en susning om vart jag tagit vägen. Rätt åt den rackaren!

Gårdagen var väl också rätt ok, stunden på målarkursen är skön. Inte för att jag utträttar några storverk precis, det är mera kludd på samma nivå som små barn gör, men det är befriande på något sätt. Håller jag på tillräckligt länge kanske jag ändå lyckas frigöra mig från mina egna begränsningar så pass att jag får till något, och jag har ju roligt under tiden.

Före målningen blev det en stund i vårsolen, med en kaffekopp och en bulle. Det är inte så dumt det heller. I går kände jag det där som jag känner varje år, någon slags rest från när jag var barn som kommer fram när asfalten tinat fram, men det ännu inte är riktigt vår. Hade det varit för 45 år sen så där hade hopprepet åkt fram. Det är för tidigt att vara på gräs och grus, men på infarten som är asfalterad, där kunde man hoppa hopprep – då var det vår! Nu nöjer jag mig med att återuppleva längtan och känslan som fanns då. Varken knän eller kondition har någon lust att förverkliga hoppningen!

Igårkväll var det återigen omöjligt att ta sig in på nätet. Fanken vad irriterad jag blev, men tvingades inse faktum och ge upp. De flesta problem ser inte lika mörka ut i dagsljus, en del är till och med helt borta. Så var det återigen med det här. Nu kom jag in utan problem och slipper reta mig på den saken.

Sportlovet är här, alla barn är lediga, så skönt för dem. Hoppas de får fint väder och kan vara ute i friska luften så mycket som möjligt. Själv är jag inte ledig, så nu får jag sätta fart. Lite kan jag emellertid rucka på min tillvaro, eftersom jag inte är lika styrd av tider som jag är i vanliga fall. Förmodligen blir det ändå något så när som vanligt, det brukar bli det. Vanans makt är stor!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s