Lördag 31 mars 2012

Jodå, jag lever fortfarande ifall någon undrar! Bakom mig har jag en vecka som av olika anledningar varit arbetsam att ta sig igenom, och tiden framför tangentbordet har varit minimal med mina mått mätt.

Som vanligt när man får sova så går det ju inte. Vaknade tidigt och efter en stunds vridande fram och tillbaka i sängen tyckte jag det var lika bra att gå upp. Kvällen blev sen också. Helt plötsligt var stugan full av goda vänner som kom för att gratulera den jubilerande mannen som bor här. Sånt är ju trevligt minsann.

Våren sköter sig ungefär som vanligt, dvs vädret är fram och tillbaka. Rätt kyligt har det varit de senaste dagarna, och blåsigt. Solen har för all del kikat fram emellanåt, typ för att vi inte alldeles ska ge upp och deppa ihop. Morgonens utsiktikt från köksfönstret fick mig ändå att haja till lite – marken är täckt av något vitt! Det har snöat i natt, inte alls efterlängtat eller beställt av mig i varje fall. Men det är klart att det är bättre att det kommer nu, det är ju trots allt fortfarande mars månad, än att det ska komma t ex  17 maj som det gjorde för 3-4 år sen. Då var det flera dm blötsnö, nu ett tunnt lager vitt puder, så varför gnälla. Det är nog snart borta igen. Fast lite avis blir jag väl på dotter och måg som precis skickat ett sms som förkunnar att de just ska flyga från Bali till Thailand och temperaturen ligger på +38….. Nåväl till påsk är de tillbaka i verkligheten de med! Det ska bli skönt att ha dem hemma igen.

Nu ska jag ta och ”botanisera” lite i kylskåpet, fast det lär väl vara snabbt gjort. Någon hotellfrukost, som förra lördagen, det blir det väl inte. Lite filmjölk finns det i alla fall, det räcker långt åt mig. Sen måste jag bestämma mig för hur jag ska förvalta den här dagen. Planer finns på kursande, men jag måste försöka känna efter om jag verkligen orkar. Min kropp är rätt trött på mig och den eviga stressen jag ständigt lever under, det budskapet skickar den ideligen. Jag är en dålig lyssnare…. Samtidigt vet jag att jag just idag har möjlighet att få tillbringa några timmar med en av de största spelmännen som hållit en stråke. Det är stort, och jag vet också att några timmars spel och samvaro får mig att glömma det mesta annat som tär på min tillvaro. Dessutom ligger jag kraftigt back på antal musiktimmar den här veckan. Inte en endaste ton har det blivit sen förra helgens spelande. Inte ens ett litet pling på mandolinen…

Ja, vi får se hur jag gör. Först intag av frukost, inga beslut på tom mage! Ha en bra dag vänner!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s