Måndagen som var en onsdag….

Ännu en fin dag har passerat. Shorts och linne har varit dagens klädsel. Förmodligen får man väl plocka fram täckjackan igen, som det låter, men jag njuter så länge jag kan, och hoppas att väderprognosen visar fel.

I måndags kändes det som om det var fredag. Idag har jag trott att det är måndag, fast det är onsdag. Ingen riktig ordning när det blir såna här konstiga veckor. Fast förkyld som jag är, så är jag tacksam att det blev lite extra ledigt så där mitt i.

Fullt upp har det varit precis hela dagen. Den där ordinerade vilan efter jobbet, den utgick idag. När jag tänker efter har jag nog skött mig ganska illa på den fronten, det är svårt att ge sig själv lov att bara vila och ta det lugnt. Inte för att jag egentligen tror att jag får mindre uträttat om jag lyder min ordination, snarare tvärtom. Jag behöver mer än väl samla krafterna för att orka, men det är svårt ändå. Vanans makt är stor, och allt som oftast är det något som ska ske, så tiden räcker inte till.

Just idag kom jag inte hem förrän vid 16.30. Han bara hem och hämta andan några minuter innan jag måste ge mig iväg igen. Mot Granngården, som stänger klockan 17, och när det är ca 20 minuters körväg finns det inte så mycket tid att vinka på minsann. Sen måste jag också dra vidare mot Vansbro för att fixa en del ärenden där, och sen hem igen.

Stalltjänst väntade härnäst, och lite matintag måste också ordnas innan jag sprang genom duschen, ryckte till mig fiolen och begav mig iväg till mina fioldamer, som då redan väntat en god stund på mig. Fast jag hade ringt och talat om att jag inte skulle hinna i tid, så de var förberedda. Ingen tid för rast och ro alltså, bara att fortsätta i galenskapen! Efter några timmars energiskt fiolgnidande, förstås med en del prat emellan tonerna, och också en kopp gott te, har jag nu landat hemma igen. Nu blir det inte ett endaste dugg mer den här dagen, det är då säkert.

Men konstigt är det, precis som igår märkte jag att förkylningen blev mycket bättre när jag spelade fiol! Nu är nästäppan här igen och jag är allmänt slut. Fast det är kanske inte så konstigt när jag tänker efter. Nej, nu blir det preparering på hög nivå med näsdroppar, panodil, och inte minst, de gamla och beprövade vicks vaporub och oleum basileum.

Tack och hej för idag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s