Tisdag 3 juli 2012

Nu har jag faktiskt känt att jag haft semester i två hela dagar! Gårdagen ägnades helt och hållet åt musik. Inledde med att gå på komp-kurs. Kan ju inte påstå att jag kan det än, men det är klart, kursen var bara 2,5 timmar, det krävs nog lite mer tid än så för att känna sig säker. En liten inblick i hur det kan låta om man är ihärdig och övar flitigt fick jag i varje fall. Tycker ändå att det gick betydligt bättre än jag trodde trots allt, och så fick jag också träffa trevligt folk på köpet.

Åt sen linssoppa i sällskap med många andra kursare, också det trevligt, och soppan var mycket god. Efter nån timmes ledighet blev det en tretimmars viskurs innan det sen bar av till spelmansstämman. Hade tänkt att köpa mig en kolbulle där, men av det blev intet eftersom jag hade så fullt upp med att spela, så jag inte hann med helt enkelt. När jag tillslut gav upp spelandet precis vid tolvslaget var det någon som blåste kohorn och någon som kulade. Ljudet rullade över älven och det kändes magiskt. Tänk att man får uppleva såna minnesvärda ögonblick!

Den här dagen har också innehållit en del musikaliska inslag. Så fort alla morgonmåsten avklarats packade vi matsäck och drog iväg till några goda vänners sommarstuga. Det var första gången jag var dit, men inte sista hoppas jag – vilken idyll! Solen sken från en klarblå himmel, vattnet blänkte och alla andra begav sig ut för att paddla kajak. Kvar var jag, lilla fröken hund och så spilåpipan som jag packat ner i min ryggsäck. Förra veckan var den med mig till Rättvik, längst ute på långbryggan satt jag och blåste i den, för att försöka lära mig hur man spelar. Då dök det upp så mycket folk hela tiden, så det var svårt att koncentrera sig. Det är en sak att sitta och spela på ett instrument man behärskar, en annan att tuta på när turister dyker upp och man inte alls kan få det att låta som man vill. Nu hade jag gott om tid att öva mig, och faktiskt kunde man höra vad jag spelade efter ett tag. Förmodligen är den kunskapen färskvara, men en liten bit på väg är jag i varje fall.

Mera spelning blev det sen vid hemkomsten, några stockholmskompisar har kommit upp, och med dem en ny bekanting som ska följa med till Bingsjö imorgon. Hon spelar fiol, och självklart blev det intressanta diskussioner och genomgång av morgondagens allspelslåtar. Timman blev betydligt senare än jag tänkt, så nu är det hög tid att krypa omkull och samla krafter inför morgondagen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s