29 augusti 2012

Så har vi överlevt ytterligare en morgon i varandras sällskap, barnbarnen och jag. Jag behövde inte ta till vattenmetoden, men tonåringen tvivlade tydligen inte på mormors kapacitet, för när jag kom och skulle vattna blommorna i hans rum blev det en himla fart på honom. Jag kunde inte låta bli att le i mjugg, kan väl aldrig tro att jag skulle kunna satt mitt hot i verket, och nu behövdes det ju inte heller. En gemensam morgon återstår för den här gången, och den ska vi väl också försöka klara av. Sen får vi alla pusta ut och återgå till våra vanliga mönster. Att umgås på dagtid frestar inte på relationer så mycket som tidiga morgnar, det är då ett som är säkert.

Den här dagen är så här långt lite gråmulen, regnet hänger liksom i luften, men det är uppehåll. Det skulle inte skada om solen kikade fram en vända, allt blir så mycket lättare om det är ljust och varmt, tycker åtminstone jag. I och för sig har jag inga måsten att utföra som påverkas av vädret, men man kan ju få önska ändå.

Får väl försöka se till att komma på körövningen ikväll, hann inte förra veckan, och på söndag ska vi ha ett framträdande.Visserligen ska vi sjunga ”gammal skåpmat”, men man behöver damma av det värsta ändå, och fräscha upp komihåget. Men först det vanliga kneget… 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s