Söndag, måndag, tisdag…

Oj, det verkar som om mitt liv består av resuméer just nu, har inte hunnit vara in på bloggen på flera dagar. Eller hunnit och hunnit, det är klart att jag skulle hunnit om det vore så, men jag vet att fem minuter för det mesta blir  betydligt mer när jag väl loggat in, så därför har det inte blivit något bloggbesök, jag har lagt tiden på annat, sova till exempel.

Pratade faktiskt med en kompis om något liknande härom dagen. Jag hinner inte xxx sa hon. Varpå jag frågade vad hon gjorde som absolut inte hann när vi andra hinner. Jag jobbar, var hennes första ursäkt. Jo, men det gör ju vi andra också konstaterade vi. När är du hemma från jobbet då blev min nästa fråga. Klockan fem blev hennes svar, och då ska jag ju laga mat också. Jaha, ja vi andra behöver förstås ingen mat för att leva, eller… Och när lägger du dig? I tiotiden svarar hon. Mitt konstaterande blev att hon, som lever ensam och egentligen kan bestämma alldeles själv hur hon vill spendera sin tid, alldeles säkert kunde satsa minst en kvart om dagen på att göra just det där som hon nyss påstått var helt omöjligt att hinna. Men det förutsätter förstås att hon vill, och det är en helt annan sak. Tänk att det kan vara så lätt att lura sig själv!

Så, här kommer i alla fall en liten resumé av hur mina dagar sett ut sen jag bloggade sist. Söndagen ägnades till största delen åt att mala och paketera köttfärs. Älgfärs om man ska vara riktigt korrekt. I år har jag haft tur då sambon i stort sett skött hela kötthanteringen. Det tillhör inte de normala rutinerna i vår familj, så det är minsann en positiv förändring. Jag behövde bara bistå i köttfärshanteringen, och det är jag väldigt tacksam för, eftersom jag varit lite extra dålig i axlar och nacke en tid nu. Jag vågar knappt tänka på hur jag skulle känt mig om jag skulle behövt ta rätt på hela köttdelen. Nu är frysboxen återigen laddad med det finast kött man kan uppbringa, vilken rikedom. För några år sen var jag på en auktion och gjorde världens fynd. Hittade nämligen en stor köttkvarn, såna som de har på affärer, som jag ropade in för en spottstyver. Den behövde lite omsorger, men nu går den hur fint som helst. Ibland har man tur!

Så mycket mer än kötthantering och sånt som det för med sig hann jag inte med den dagen. Ja, jag hälsade förstås på grannens nya hund, och avslutade dagen med en tekopp hos några andra kompisar, men sen var min ork slut.

Måndagen försvann också i ett huj. Först till jobbet, där var det livat. Vi har märkt att det alltid är lite extra fart på måndagar,  vad det nu kan bero på. Kanske att ungarna fått vara uppe lite extra länge under helgen? Trots att en klass var borta på bad, var det full sprutt hela dagen. Nästa uppgift var att åka iväg och hämta hem mannen, som åkt maskin iväg till skogen och nu behövde hämtning för att ta sig hem tillbaka. Därefter dags för lite mat i magen, och så iväg igen för att drilla mina fioldamer i några timmar. Så fort tiden går när man har trevligt! Vips så var det slut på den dagen.

Gårdagen började tidigt. Jag vaknade redan vid fyratiden, vilket jag gjort även idag för den delen. Inte undra på att jag blir trött till kvällen. Det var en hel del som skulle fixas innan jag stack iväg till jobbet, och sen fanns liksom inget tillfälle att slå av på takten. Bråttom, bråttom mest hela dagen. Inte bra alls egentligen, men det går ju så länge jag håller på, när jag sen känner efter finns noll krafter kvar, vilket ju inte är konstigt egentligen. Nu blev det en sån dag (igen!). Först allt det vanliga på jobbställe 1, iväg till jobbställe 2, tillbaka till första stället för konferens och lite mera jobb. Telefonsamtal med chefen. Iväg till centralorten för lära mig mer om hur stress och smärta påverkar kroppen, undrar om man kan bli kvarsittare tro? I så fall ligger nog jag risigt till, uppladdningen var kanske inte riktigt maximal… Nåväl jag hann dit nästan i tid och med årens lopp har jag blivit rätt bra på att fokusera på där jag är för tillfället, så det blev en bra stund. Efteråt gjorde jag en snabbvända in på en av affärerna och sen var det dags att återvända till jobbet för att göra färdigt det jag inte hunnit tidigare.

Efter åtskilliga timmars bortavaro återvände jag till slut till hemmet, och då var det mer än hög tid att stoppa i sig något i matväg. Sen tänkte jag mig att vara duktig och läsa igenom den litteratur vi fått på dagens kursomgång, och kanske också göra några av de övningar vi blivit uppmanade att göra. Av det blev intet, jag började läsa, men somnade visst på halva vägen ungefär. Inte mycket att säga om det, jag förstår att min kropp fått nog av dagens fläng än hit än dit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s