Inte är det konstigt att man blir gråhårig…

Här följer några tankar om konstigheter i mitt liv. Jag tror jag redan tidigare har brottats med liknande tankar här på bloggen, men har inte hittat lösningen ännu.

Vem är det som smyger omkring och snor mina strumpor? Inte alltid, men nästan jämt har nån osynlig varelse varit och snott en av mina strumpor! På kvällen när jag tar av mig är det två strumpor, dvs ett par, på morgonen när jag ska sätta på mig dem igen finns bara en enda strumpa kvar! Är det en mystisk enfoting som härjar, eller är det en osynlig vätte, lika enfotat han uppenbarligen, eller är det nån strumpfetichist….

Jag vet att jag inte är ensam om att uppleva det här fenomenet, eller så är det så att min mystiske gäst följer med mig även när jag går bort. Det mest konstiga jag upplevt är då en av mina skor försvann spårlöst när jag var på besök hos goda vänner. Det har gått flera år nu och skon är fortfarande borta. Jag har sparat den kvarvarande, ensamma och övergivna skon i tron att maken måste komma fram, men icke…. Jag borde konsultera en siare om den här saken faktiskt. En sko kan väl inte bara gå upp i rök och försvinna, och vem sjutton skulle besvära sig med att sno bara den ena skon när båda fanns lika tillgängliga?

En annan sak som förbryllar är plastburkar med tillhörande lock, det gäller för all del också glasburkar. Samma fenomen där. Man diskar burken – och locket – men när man sen ska använda det igen finns bara en av parterna. Hittar man lock så finns ingen burk som passar och vice versa. Med jämna mellanrum blir jag ordentligt irriterad av den orsaken, tar mig i kragen och förpassar en hel massa burkar med icke passande lock till återvinningen. Ser noga till att de som får äran att stanna kvar på ”lagret” är såna som passar ihop till punkt och pricka. Ändå dröjer det inte länge innan jag är tillbaka på ruta ett igen. Förklara det den som kan! Banne mig om jag inte ska motionera till Eu om att införa en lag om standardmått på burkar och lock! Det finns ju så många andra knasiga lagar och regler så en till kan ju inte göra någon skada…

En annan konstighet är pennor. Varför i hela fridens namn finns det aldrig en penna som fungerar när man ska ha en? Den första man får tag på går ju inte, inte den andra heller, och så ränner jag runt och hittar än den ena pennan efter den andra som inte fungerar. Idag har jag i ren ilska slängt bort en hel drös med trasiga pennor. Och det är baske mig inte bara jag som har det så här, till och med min ordentliga svärmor har en hel hög icke fungerande pennor i sin pennburk! Varför sparar man på dem? Tror man att de på något sätt ska ladda sig själv igen…

Visst finns det mysterier här i världen 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s