En lång dags färd mot natt…

Jaså minsann. Ja, nu är det mitt i natten, och jag kan berätta det senaste om ”nya” fåtöljen. Den fungerar alldeles utmärkt att sova i. Jag vet, för jag har provat!

Den här måndagen blev på något vis rekordkort, eller egentligen väldigt lång, den bara rann på så fort att jag inte hann med riktigt. Vaknade i morse, typ i vanlig tid, dvs utan klocka. Sambon klagade att han var så trött, faktiskt kände jag mig rätt så pigg trots helgens alla aktiviteter (bl a spelmansstämma, impulshandlande av ny (begagnad) fåtölj mm). Det vanliga morgonfejandet vidtog, och till och med extra tidigt drog jag till jobbet, för att hinna fixa lite.

Innan dess hade jag lirkat ur skumgummifyllningen ur klädseln på fåtöljen. Stoppat klädseln i tvättmaskinen, och dessutom hindrat den stora lilla bushunden från att äta upp skumgummifyllningen, åtminstone nästan. Han hann ta sig en tugga när jag vände ryggen åt i en sekund, fast det skulle han allt låtit bli, för då blev matte rätt upprörd!

Vid närmare inspektion av tvättråden på klädseln framgick att alla symboler för tvätt och sånt var överkryssade, sånt är ju praktiskt när klädeln är, om inte vit så åtminstone jäkligt ljus – offwithe eller nåt sånt är troligen den rätta benämningen. Förbaskade fegisar! Det är klart att man måste kunna tvätta klädseln på en fåtölj när den har den färgen. Det räcker ju att man tittar på den så blir den lortig! Men det är väl förstås händigt att säga att den inte kan tvättas, då är det ingen idé att försöka klaga sen, för man har ju inte följt rekommendationerna. Inte för att jag har nån att klaga hos…

Bära eller brista, i tvättmaskinen åkte hela faderuttan, och sen ut på torkvindan. Jag är ju ett händigt fruntimmer, om jag får säga det själv, så det ska gå. Annars får jag hitta på något kreativt… Friskt vågat hälften vunnet!

Jodå, fick ordning på mitt jobbprojekt också, och sen vällde ungarna in, och i takt med att de fyller på sina energidepåer sugs mina ur! Inte av dem förstås, utan bara för att kroppen behöver lite bränsle för att orka utföra alla sysslor som den ska. Någon sån påfyllning hinns dock inte med, för nu måste jag iväg till arbetsplats nr 2, hinner nästan klart innan jag måste ge mig iväg till jobbmötet i grannbyn. Håller på att snubbla på min egen tunga typ, men landar blott några minuter sen på en stol bredvid mina kollegor och min chef. Dagens APT kan börja!

Gudskelov står nybryggt kaffe på bordet, liksom ett kalorifyllt tilltugg som spetsas lite extra med vispad grädde. Detta kolhydratboost får så småningom fart på tankeverksamheten en aning även hos mig. Då är det lagom att sätta sig i bilen igen och återvända till brottsplatsen höll jag på att säga. Arbetsplats nr 2 är väl mera korrekt förstås. Nu gör jag klart det jag inte hann förut och tar sen mina egna bakspår till första stället för även där återstår en hel del att göra innan jag får vända kosan hemåt. Puh…

Tydligen satte godsakerna fart på hjärnkontoret i alla fall, för flera timmar senare konstaterar jag att jag nog borde åkt hem för länge sen, men som vanligt så skulle jag bara först… Nu har klockan rätt mycket, och det är gott och väl tio timmar sen jag började jobba. Det får väl räknas som full dag för en som inte ens har heltid kan man tycka. Nej nu får det allt räcka för idag! Hem och plockar in den nu torra stolklädseln. Måste förstås på en gång ta itu med projektet ”återställande” av orginalskick. Nästan så jag tvivlar lite en stund där, för nog ser proportionerna lite konstiga ut. Det som ska vara inuti verkar ohjälpligt vara mycket större än det som ska vara utanpå! Men skam den som ger sig! Efter en hel del knölande och pustande så är stoppningen tillbaka där den ska vara och det ser rätt bra ut. Sådär ja, det var väl det jag trodde, eller åtminstone hoppades!

Efter att ha stoppat i mig lite mat (det var på tiden påstod min lekamen!) kommer jag på att jag visst borde lämna tillbaka den släpvagn vi lånade igår för att frakta hem impulsköpet. Kommer också på att jag lovat ringa en person angående en kurs vi planerar till allhelgonahelgen, och det är manusstop 1 september. Uppdaterar mig snabbt som bara den och ringer mitt samtal, som gör mig på gott humör. Jag ser fram emot den kursen! Släpvagnen återlämnas och en kopp kaffe dricks dessutom hos utlånarna. Sen bär det av hemåt. Det är läggdags, jag har varit igång i lite drygt 17 timmar, och har en rätt intensiv helg bakom mig också. Fast först måste jag ju ändå provsitta fåtöljen lite.

Slår på tvapparaten, lägger upp fötterna på fotpallen och zappar runt. Ser man på, det är repris på Moraeus mm, det kan väl vara lämpligt att titta på under tiden som jag känner efter om jag ska vara nöjd eller missnöjd med mitt inköp. Lisa Nilsson är med, henne gillar jag, skulle inte ha något emot att ha den rösten. Sven-Bertil Taube är också med, och några andra. Oscar Linnros hinner jag se två gånger, och Jasmine nånting, hon med svart och vitt hår, är också med två gånger. Jag vill ju ha mer Lisa Nilsson tänker jag, nog borde väl hon få sjunga en låt till också.

Det kanske hon fick, fast jag vet inte säkert. När jag tittar upp härnäst är det ett helt annat program, så jodå, den nya fåtöljen får godkänt. Man sover riktigt bra i den!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s