16 september 2013

Så går jag in på de sista timmarna som gräsänka. Mannen väntas hem inom kort. Jag misstänker att hundarna kommer skrika av glädje, inte så att jag tror de saknat honom direkt, jag tror inte de har samma tidsuppfattning som vi människor, men nog kommer de att bli glada. Själv kommer jag väl inte ägna mig åt såna våldsamma välkomstceremonier, men kommer han hem med älgkött som är styckat, förpackat och fryst så kan man ju kosta på sig att se lite glad ut åtminstone. Förmodligen möts vi i dörren, eftersom jag ska iväg till mina fioldamer. Det blir återigen ”jag är ute när gumman min är inne, jag är inne när gumman min går ut-principen”.

Rätt skönt ska det bli att inte behöva ha hundjour precis dygnet runt också. Måste väl försöka ge husse en snabb genomgång av helgens hundkursande, så han får börja öva upp sina färdigheter innan hunden glömt allt han lärt sig. Förmodligen är husse mera tröglärd än hunden, men man vet ju aldrig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s