Jodå, jag löste krysset förra veckan också, det gjorde jag. Men eftersom jag befann mig på annan ort och helt utan internetanknytning blev det ingen redovisning på bloggen. Jag kunde ju förstås gjort det när jag sent omsider återkom till hemmets lugna vrå, men så blev det inte eftersom jag helt glömt av det. Först nu kom jag att tänka på det, men det var så dags det! Nu är det ju inte stor idé att lägga tid på den saken. Dags för nästa kryss med nya friska tag!
Etikettarkiv: hemmets lugna vrå
Trött….
En ny vecka har inletts, det har väl varit en rätt vanlig måndag, varken sämre eller bättre. Fullt upp på jobbet, fiollektion, och nu äntligen kommen till hemmets lugna vrå. Tröttheten har hunnit i fatt mig, jag skulle gärna lägga mig precis nu på en gång, men det är väl kanske väl tidigt. Jag får väl försöka stå ut en liten stund till innan jag kryper ner, men det ska inte dröja minsann. Vilken tråkmåns jag håller på att bli!
Veckan är fullproppad, kanske är det därför jag känner mig så trött redan innan den riktigt kommit igång. En riktigt rolig och oväntad sak hände idag kommer jag just på. När fiolen var nedpackad och jag var på väg hem från min lektion ropade ”fröken” på mig, hon hade något som jag skulle få. – Ett häfte med låtar som hennes far hade gjort! Jo, jag tänkte du skulle få det här för han tyckte så mycket om dig, sa hon. Det värmde gott i hjärtat på mig. Just den personen har betytt väldigt mycket för mig och för min musikaliska utveckling. Han var den som visade mig en helt ny värld inom musiken och gav mig lusten att fortsätta utforska folkmusiken. Han bjöd alltid på ett leende, och för mig känns han lika levande nu som då vi först möttes. Jag tänker ofta på honom, och känner mig mycket hedrad över att ha fått ta emot en sån fin gåva. Jag ska vårda den ömt.
Annars som sagt, inte mycket utöver det vanliga knoget, och tur är väl det, eftersom jag ändå är helt slut. Skulle ju inte haft så mycket emot att hänga på kompisen som för en dryg timme sen satte sig på ett plan på väg mot Thailand. Nån gång ska jag baske mig dit. Främst för att njuta av all god mat, men det finns säkert mycket annat som är intressant att titta på också. Båda döttrarna har varit dit, så morsan ligger efter.
Nej, nu får det bli kvällspromenad med vovvarna och sen tror jag bestämt att jag kryper ner. Kan väl ta med mig en bok för syns skull, fast som det känns så blir det nog inte många sidor lästa innan John Blund fått mig på andra tankar. Räkna får behöver jag då rakt inte, somnar helt säkert ändå.
Nu är det läggdags…
Nu är det fredagkväll och här sitter jag. Förmodligen borde jag lagt mig för länge sen, och förmodligen borde jag packat och gjort klart inför morgondagen. Men, det har jag inte, precis som vanligt blir det i sista minuten, och så blir det som det blir. Då behöver jag inte fundera så mycket över vad jag ska ha med mig, det blir till att rycka till sig det som ligger närmast liksom.
Har nyss kollat runt på facebook och konstaterat att en del redan börjat med julstöket. Kära söta, det är ju inte ens december ännu! Vilken stress, helt i onödan. Inte tror jag att man blir lyckligare för att julköttbullarna är rullade redan den 18 november, fast vad vet jag. Jag har ju aldrig provat. Kommer nog aldrig att göra det heller. Är väl skapligt lycklig ändå, så det får väl gå.
Kollade sen runt bland mina favoritbloggar, ingen som uppdaterat, jo Inger förstås som alltid är flitig, men ni andra, hur kan ni hålla er? Jag får nästan lite abstinens om jag hoppar över en dag. Fast det är väl med det som med annat beroende antar jag, lyckas man klara den där första värsta krisen så går det rätt bra sen. Känns inte lika viktigt…
För min del blir det en liten prövning nu i helgen. Jag ska åka bort lördag/söndag och mitt mobila modem har lagt av, så det blir till att vara offline en stund. Säkert är det nyttig, men sjutton vad jag kommer att längta. Jag missar nämligen melodikrysset, sitter i möte då, och hade modemet varit snällt och lydigt skulle jag naturligtvis gått in och lyssnat på webbradion så fort jag fått en ledig stund. Nu får jag vackert vänta till söndagkväll när jag anträder hemmets lugna vrå igen. Det blir inte lätt, men jag får bita ihop och försöka stå ut.
Nej, nu får jag ta mig i kragen och stänga av den här manicken. Godnatt med er!
Å så är det fredag igen…
Ja nu är det fredag igen då, veckans sista arbetsdag. Igår var jag ledig från mitt vanliga arbete för ett lasarettsbesök. MRT stod på programmet. Det är tur att jag inte har anlag för klaustrofobi, för gott om plats var det inte i den där ”burken”, och ett herrans oväsen var det också. Konstigt att de inte lyckats förfina tekniken så det blir lite mindre högljutt. Ont gjorde det i alla fall inte, och det var ju bra. Nu är det bara att vänta tills bilderna är analyserade.
En snabbis in på ÖoB blev det för att fylla på lagret med kattsand. Sen slog jag på stort och besökte ett av ortens fina konditorier, tyckte jag förtjänade det efter en halvtimmes absolut stillaliggande. Det är inte lätt att väja bland alla läckerheter man hittar i hyllorna, men oftast väljer jag något ur vetebrödssortimentet. Det står sig rätt långt i konkurrensen av annat kladd. Så blev det även denna gång, en pistagebulle som toppats med vaniljkräm blev det som fick bättra på mitt kaloriintag denna dag. Dessutom en muffins med fyllning av vit choklad och hallon, det lät himla gott, men var inte så speciellt som jag trodde. Kanske berodde det på att min mage redan var full av bullen, för jag hade nog klarat mig gott och väl med den, men hade jag nu köpt den andra också så fick jag väl klämma i mig den.
Så mycket mera äventyr blev det inte. För min del lockar hemmets lugna vrå mer än stadslivet, och ju förr man får vända kosan hemåt, desto bättre. Tydligen tog dagen på min ork i alla fall för redan klockan 20.30 äntrade jag min säng och sov hela sju timmar i sträck utan prut. Då konstaterade jag att det inte var dags att gå upp än, och somnade om igen och sov ytterligare tre timmar. Undrar när jag sov så länge senast.
Nu är det dags att bege sig till jobbet och göra en insats där. Sen väntar helgen som för min del innebär en färd till Enviken tillsammans med trevliga människor. Hoppas bara att däckfirman får hem mina nya vinterdäck idag, annars blir det lite halkigt att färdas.
Ängel med bruten vinge 