3 december 2013

Efter en lång arbetsdag blir det inte så mycket uträttat. Nöjer mig med att smutta på en kopp te framför tvn med förhoppningen om att kunna hålla mig vaken under hela programmet med Leif GW Persson. Det är väl tveksamt skulle jag tro, lutar nog åt att jag kommer att somna innan det är slut, men det visar sig.

En väldigt kort hundpromenad gjorde jag nyss. Inget vidare väder precis, det regnade och var snorhalt. Vädret växlar, nu varmt och regn, prognosen för torsdagen är en rejäl snödämp. Ingetdera känns vidare lockande för min del, men man får ju ta det som blir. Inte mycket att göra åt den saken.

Dagen har innehållit de vanliga sysslorna på jobbet, och dessutom APT med kollegorna och chefen, därav den extra långa arbetsdagen. Även morgondagen kommer förmodligen att innebära en något längre arbetsdag än normalt, men troligen inte så lång som idag.

Ett telefonsamtal under dagen har gett mig något att fundera på, fick nämligen ett ovanligt erbjudande idag.  Min första reaktion var att avböja, men sen lovade jag att i alla fall tänka på saken. Längre än så har jag inte kommit än, är för trött för att orka fundera över något, så jag tänker sova på saken först och främst så får vi se sen. 

Gäsp…

Igår blev det ingen bloggning. Jag somnade innan klockan blev åtta (20)! Sov ända tills klockan var fyra, då jag vaknade, men konstaterade att det var för tidigt att gå upp. Sen somnade jag om igen och sov ett par timmar till. Hela tio timmars sömn skrapade jag ihop, antar att det var välbehövligt. Trots det har jag gäspat mig fram några timmar nu. Har fått köra samma taktik som små barn brukar göra, att hålla mig i ständig rörelse för att inte somna.

Jag som aldrig ser på tv kikade faktiskt på en ny serie som började på tv idag, ”Mot alla odds”. En äventyrsserie där flera människor med olika funktionsnedsättning tillsammans ska ta sig fram genom massor av äventyr. Jag brukar normalt sett aldrig se på den typen av program, men i det här fallet går det ut på att alla ska ta sig fram, och att man ska försöka hjälpas åt så att alla är med från start till mål. Just det tilltalar mig, till skillnad från där det går ut på att försöka få bort varandra.

Nu är Leif GW Persson på tvn, som fortfarande står på. Han är ju underhållande att lyssna på, inte någon vanlig Svensson precis. Jag kikar med ett öga, och lyssnar lite så där halvt om halvt, men nu ska jag minsann snart stämma träff med John Blund.

Sovdags…..

Idag har det varit inspektion på jobbet, tre personer från skolverket har varit på plats och pratat med såväl elever som personal och föräldrar. Det är ju bra att de kommer, fast jag gissar att inte alla tänker så. Men meningen med deras besök är väl att se hur det är och om något inte är bra så måste man ju se efter hur man ska gör för att det ska bli bättre. En man och två kvinnor var det som besökte oss, helt vanliga människor, som du och jag. Ett viktigt uppdrag har de och säkert inte helt lätt heller. Alla barn och ungdomar ska ju ha samma möjligheter till utbildning i grundskolan oavsett om man råkar bo på landsbygden eller mitt i storstaden. Jag för min del tror inte det är någon nackdel att gå på en liten skola, men det finns säkert många som tycker annorlunda.

Har letat upp Koppången på noter idag, inför ett dop nästa helg. Och kvällen har ägnats åt körrepetitioner inför vår julkonsert. Glädjande nog tycks den värsta skrovligheten i halsen ha gått över. Det var rätt glest i leden idag, förhoppningsvis kommer alla till nästa vecka, för nu är det inte så lång tid kvar. Efteråt brukar vi samlas och ha en mysig stund tillsammans, lite julavslutning, fast ledigt blir det ju inte för julottan ska ju sjungas in och även på nyårsafton brukar det önskas lite musikalisk medverkan.  Bäst att passa på, nu när vi får sjunga alla fina julsånger. Synd bara att julottan är så väldigt tidigt, för mig skulle det vara mycket bättre med midnattsmässa.

Har spanat lite på Leif GW och efterlyst. Inga spår efter Jimmy från Ludvika nu heller. Så hemskt det måste vara för anhöriga, jag lider med dem. Det blir mera påtagligt när det är så nära geografiskt.

Morgondagen bjuder besök hos tandläkaren, tidigt på morgonen, så det blir till att dra ut choken och ha fullt tempo direkt om jag ska hinna allt och sen direkt till jobbet. Det blir spännande att höra utlåtandet om den förut värkande tanden. Just nu är det skapligt, men något fel är det.

Bäst att krypa till sängs och ta igen sig en stund. Om jag skyndar på lite kanske jag hinner ge kroppen åtminstone en av de där viktigaste sömntimmarna mellan 22-24. Det är ju inte så ofta jag kommer i säng före midnatt, men idag ser det ut att lyckas. God natt!

Dagen som gått…

Dagen inleddes med ett besök hos min tandläkare i ”centralorten”. Vid förra besöket borrade tandläkaren ur det onda och sen gjordes en provisorisk lagning. Idag var det så dags för att rensa kanalerna inför nästa besök då det blir rotfyllning. Roligare sätt att börja dagen finns det väl, men nog är jag glad nu när det är gjort. En gång tidigare har jag haft samma typ av besvär och tvingats genomföra rotfyllning. Den tandvärk jag hade då var outhärdlig, den här gången har det varit lite lindrigare och efter förra besöket har jag inte alls haft ont. Däremot har det ilat en hel del i tanden om jag druckit/ätit något varm/kallt.

 

Det värsta med att gå till tandläkaren tycker jag är att man måste vara tyst så länge. Det går ju inte att prata när man har munnen full av salivsug, borr och tandläkarens fingrar. Jag skulle nog inte heller passa till att vara tandläkare för då skulle jag pladdra på för fullt och ställa till besvär för mina kunder pga att de skulle försöka svara tillbaka. Tror också att tandläkare löper stor risk att få arbetsskador, tänkte på det när jag låg i behandlingsstolen. Arbetsställningen är inte den bästa – att sitta framåt framåtlutad med huvudet på sned, dag ut och dag in.

 

Idag tog jag för en gångs skull bedövning, för jag kom ihåg att det inte varit särskilt trevlig sist jag genomgick just den här proceduren. Hade tid tidigt på morgonen så jag hann i tid till jobbet, men kände mig ganska konstig och sned i ansiktet i flera timmar. Provade att vissla, men det gick inte alls till att börja med. Det måste väl vara ungefär så här det känns för dem som får ansiktsförlamning, men här är ju fördelen att jag vet att det går över inom kort.

 

Resten av dagen förflöt utan större överraskningar eller missöden. Efter jobbet blev det ännu ett besök i ”centralorten” eftersom jag hade ärenden som måste göras och inget var öppet i morse när jag var där. Det verkar som varenda affär håller på att förändra och bygga om, det var rörigt värre.

 

Ytterligare en gång kan jag också konstatera att man inte kan lita på Postverket. Postade ett brev igår och när jag kollade med mottagaren idag så hade det inte kommit fram. Hoppas det går bättre än för ett par månader sen, då jag skickade ett brev till min dotter som fortfarande inte har kommit fram. Det verkar som om man inte ska skicka något som man inte kan tänka sig att mista. Trist, det blir ingen tummen upp för Postverket idag ifrån min sida.!

 

Kvällen tillbringades först på två-års kalas och sen med några kompisar framför tvn tillsammans med Leif GW Persson och Hasse Aro i Efterlyst.