En sån dag…

Tyckte länge att den här dagen var totalt värdelös. Jante försitter inte ett enda tillfälle att jäklas med mig heller. Jag har varit ledsen och bedrövad, vilket tycks vara det normala tillståndet för mig nu för tiden, sen blev jag också arg och förbannad, och det är ju i alla fall lite bättre.

Hade god lust att hoppa över körövningen, men tog mig i kragen och gick dit ändå. Inte gick det vidare bra och jag trodde jag skulle bryta ihop innan allt var klart, i år har jag mer än sången att tampas med – hur ska jag orka stå under hela vårt program om min kropp är på sånt här humör nästa onsdag också? Det är svårt att hålla ordning på toner och ord, så de hamnar på rätt ställe, när man har fullt upp med att hålla ordning på ”kropprukan” som inte alls vill som jag. I alla fall upptäckte jag så småningom att musikens läkande kraft återigen varit framme och tagit bort de värsta humörsvängningarna, så nu slutar dagen åtminstone i något så när balans. Alltid något!

21 juli 2009

Uppe med tuppen idag. La mig runt 23 igår, vilket är tidigt för min del, kände mig dödstrött och bedrövad. Men sömnen har inte varit något vidare i natt, det kan vara så där ibland. För mycket som mal runt i skallen, en del trevliga saker, en del mindre trevliga saker och så blir det lätt lite oordning i hjärnkontoret. Det tar ett tag att sortera allt tillrätta igen. Sånt ska man ju inte hålla på med på nätterna, men det är lätt hänt. Händer inte mig så ofta, tur som var, brukar somna direkt, men någon gång ibland kan det bli så här. Tur att det fortfarande är semester, så man inte behöver vara i topptrim utan kan lulla på i lite halvfart tills man fått upp ångan igen.

Har förlagt min spellust någonstans.  Är det någon som har sett den? Nyss var den här och retades med mig, ville bara att jag skulle spela och spela och nu har den gömt sig någonstans och jag kan inte hitta den. Det bekymrar mig lite, men jag vet ju att rätt som det är kommer jag att snubbla över den och säga: jaså, är det här du är. Har du varit här hela tiden och jag har inte sett dig. Har investerat i en ny stråke och nya strängar, men de får väl också vänta på bättre tider.

Hoppas få besök av mina kattbarnbarn idag, det är den bästa medicin jag kan få just nu. Då kan nog inte mitt hjärta stå emot utan måste tina upp igen. Och kanske hittar de min spellust i något hörn. De brukar vara bra på att rota fram litet av varje som man glömt att man har. De är så underbara och en spinnande katt slår det mesta. Det lär väl bli full fart här hemma, för det är ett tag sen de var på besök nu.  Att reta hundarna är ju ett tacksamt nöje.

Idag fyller också ett tvåbent barnbarn år, 8 år, blir stora damen. Så en hel del roligt händer det ju hela tiden. Det är så lätt att glömma av det och bara fokusera på de mindre roliga sakerna. Jag får väl vänta någon timme innan jag ringer och säger grattis. Troligen blir det inget kalas idag, utan först till helgen.  Åtminstone lät det så igår, bäst att kolla vad som gäller idag. Det kan vara nya order som gäller. På lördag kan barnbarnets pappa, mågen, också lägga ytterligare ett år till handlingarna, för då fyller han år. Så det lutar väl åt att prognosen om helgkalas håller. Men vi får se.

 

Tråkig söndag….

Usch, idag har det inte varit någon rolig dag. En del tråkiga saker har hänt, men som vanligt kunde det förstås vara mycket värre. Sänder en tanke till mina kompisar, själv är jag egentligen bara indirekt inblandad, men vi har varit vänner så länge att vi nästan är som en familj. Känner mig i alla fall ledsen och bedrövad och det är inte mycket att göra åt. Bara att låta det vara och låta tiden ha sin gång. Blir nog inte mera bloggande idag heller, när jag känner mig så här eländig. Bättre att vänta tills i morgon. Det mesta blir bättre när man får sova på saken.